Lärarnas lönenivå har blivit en politisk debattfråga. Lärarfacken hävdar att lärarnas löner har sjunkit i förhållande till andra grupper. Men det är svårt att få fram tillförlitlig statistik.
I det senast numret av tidskriften Ekonomisk debatt har två framstående ekonomer, professor Mats Persson och dr Eva Skult, gjort en genomgång av olika statistikserier som visar att hur man ser på lärarlönernas utveckling beror på vad man jämför.
Viktigast är kanske att se till reallöneutvecklingen. Flera statistikserier visar att lärarlönerna stod i stort sett stilla realt under 1970- och 1980-talen för att därefter öka tydligt under 1990-talet – alltså efter kommunaliseringen. Det är knappast något som Lärarnas riksförbund betonar i sin kampanj för ett återförstatligande av skolan.
En jämförelse av löneutvecklingen de senaste 60 åren med industriarbetare visar dock att lärarna varit förlorare. Men det gäller de flesta tjänstemannagrupper i förhållande till industriarbetarna och gäller fram till början av 1980-talet. Därefter har inte lärarna förlorat i förhållande till arbetare.
En liknande utveckling ses i förhållande till industritjänstemännen, där lärarna tappade relativt sett under 1950- och 1960-talen men inte särskilt mycket därefter – dock med något sämre utveckling för gymnasielärarna, möjligen beroende på att fler yrkeslinjer kom in i gymnasieskolan med lärare med annan kompetens.
I förhållande till civilingenjörerna har lärarna till och med stärkt sin lönerelation. Från att på 1960-talet tjänat hälften så mycket som en civilingenjör är nu lärarlönen runt 70 procent av en civilingenjörslön.
Artikeln i Ekonomisk debatt visar alltså att lärarnas klagan på sin löneutveckling inte alltid är byggd på fakta. Och det finns inget som tyder på att kommunaliseringen bidragit till sämre löneutveckling.
Yngve Sunesson
