Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Sharmila har genom företaget Goldman Sachs projekt "10'000 Women" kunnat bli egenföretagare. Hon producerar miljövänliga förpackningar och har ca 20 anställda. Foto: Goldman Sachs.

    Klimat och Liberalism, en kärlekshistoria. Del I: Tillväxt

    Klimatförändringarna, ett av de största hoten mot mänskligheten. Dana Pourkomeylian skriver en ledarserie i tre delar om hur klimatsmart liberalism kan vända utvecklingen.

    Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

    Ledare 27/12. År 1960 var världens befolkningsmängd 3 miljarder. År 2017 är den 7,5 miljarder människor. 7,5 miljarder som alla behöver mat, tak över huvudet, kläder på kroppen och värme för att kunna överleva. Bara produktionen av mat, textilier och energi - dessa fyra högst livsnödvändiga ting - innebär idag enorma påfrestningar på vårt klimat. Skog och mark skövlas och ekosystem förstörs för att göra plats till allt från palm till betesmarker för köttkreatur. Bomull som dricker 18’000 liter sötvatten/kg och färgas med miljöförstörande och hälsofarliga kemikalier. Oljan som pumpas upp görs till bensin och diesel för transportsektorn som sammantaget står för 14 % av världens koldioxidutsläpp.

    Varje människa innebär idag, för sin rena och minimala överlevnad, ett klimatavtryck. Och vi kommer bara bli fler. Detsamma gäller tyvärr inte jordens resurser.

    Att befolkningsminskning är ett verktyg för att bromsa klimatförändringarna är en uppenbar ekvation. Ju mindre människor det finns på jorden, ju mindre av jordens resurser behöver tas i bruk för att underhålla oss. Det mest effektiva verktyget för en hållbar befolkningsutveckling är just tillväxten. Ju bättre och tryggare människor har det socialt och ekonomiskt, desto mindre benägna är de att skaffa många barn. Föräldrar är inte längre beroende av att det finns många barn i hemmet som kan sköta arbetet, eller ta hand om dem på ålderns höst. Med utvecklad teknologi som automatiserar arbetet i hemmet, på gården eller i fabriken minskar behovet av kroppsarbete, och de barn som föds skickas hellre till skolan. Med utbildning kommer ytterligare verktyg för nuvarande och framtida generationer att skaffa sig ekonomisk självständighet och trygghet.

    Siffrorna talar för sig själva. I utvecklingsländer som Niger, Burundi och Somalia föds det i genomsnitt 6,5 barn per kvinna. I rika länder som Sverige, Japan och Liechtenstein föds det 1,5. Människors långsiktiga och reella frihet ifrån fattigdom skapas alltså av tillväxt - inte fluktuerande biståndsnivåer.

    Ökad tillväxt leder dock till ökad konsumtion, vilket – och återigen – ger konsekvenser för klimatet. En familj med fem barn som köpte en tröja till varje har nu istället två barn men köper fem tröjor till varje. Ändock, samma tillväxt som gav denna familj möjligheten att ersätta kroppsarbete med teknologi kan även ersätta bomullen i tröjan med, till exempel, alger. Alger framställda i ett självförsörjande laboratorium byggt av återvunnen plast, plast som sedan äts upp av larver, larver som sedan blir protein för människor.

    Så jodå, ökad tillväxt och minskade utsläpp kan gå hand i hand. Boven är nämligen inte tillväxten, det är medlen med vilka tillväxten skapas. Alla mänsklighetens uppfinningar och framgångar, från poliomedicin till månlandningen, har skapats tack vare och på grund av den liberala tillväxten. Det är och har varit ett never ending dominospel där en upptäckt lett till en annan. Att bromsa tillväxten i tron på att det skulle vara att göra klimatet en tjänst är att skjuta sig själv i foten.

    Världen behöver alltså mer tillväxt, inte mindre. Världen behöver fler företag som tar fram klimatsmarta lösningar på klimatproblem, inte färre. Företagen i sin tur behöver mindre skatter, friare tyglar, morötter och inte piskor för att fortsatt ta täten för klimatomställningen. Klimatsmart agerande ska belönas, klimatförstörande agerande ska göras olönsamt. Förorenaren ska betala, ekosystemet ska vara prissatt till sitt rätta värde och stora satsningar på forskning och ny teknologi behövs för att göra minusutsläpp till verklighet så snart som möjligt. Sedan är det viktigt att poängtera att minskad konsumtion, precis som minskad befolkningsmängd, är ett verktyg för att bromsa miljöpåverkan. Den konsumtion som dock görs (och den kommer göras) måste såväl vara hållbar som lönsam för företagen. Idag är den inte det, och det ansvaret bär världens politiker.

    Klimatet kommer varken räddas av Greenpeace, Miljöpartiet eller staten. Det kommer räddas av driftiga och kloka individer och företag som får såväl möjligheten som lönsamheten att ta fram morgondagens klimatlösningar. Klimatsmart tillväxt, klimatsmart liberalism. De som springer i motsatt riktning i panik och oförstånd gör bäst att vända tillbaka, för klimatets skull.