Ledare 15/4. Det mest centrala i kristen etik, den vi ofta bygger så kallade ”svenska värderingar” på, är kärleksbudskapet. Dess innersta kärna understryks under påskhelgen. Denna högtid är också en tämligen brutal påminnelse om att kärlek inte är något för veklingar. Påskhelgen är, för en kristen, inte i första hand ägg och brasor utan en salig blandning av djupaste allvar och oändligaste kärlek.
Ändå vill vissa, i dessa tider, göra gällande att kärlek är något för veklingar. Snacka om att inte ha fattat någonting. Att ge efter för basala instinkter som rädsla och aggression kräver ingen betydande mental styrka. Att behålla fattningen och fortsätta påminna om den där grundregeln, om att visa sin nästa kärlek och respekt, är desto svårare.
Ändå är regeln ett väldigt gammalt rättesnöre. Redan i gamla testamentet står det: ”När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.”
Budskapet från många av bibelns profeterna är alltså knivskarpt. Därför finns det viss anledning att bäva när Sverigedemokrater laddar för kyrkovalet. Deras hopp om att ”ta över” må vara fåfängt, men det finns ändå anledning att befara en valrörelse där de förvanskar grundläggande moraliska påbud.
Men man behöver inte gå till ytterligheterna i svensk politik för att finns ståndpunkter som synes oförenliga med den etik vi påminns om under påsk. På den nyss avslutade socialdemokratiska kongressen var tiggerifrågan het. Falkenbergs kommunråd Per Svensson (S) hade laddat för att försvara den humanistiska halländska linjen mot mer hårdföra förslag om tiggeriförbud.
Socialdemokratiska partitoppar, liksom representanter för några distrikt, hade uttalat sig för allt från regelrätt förbud till kraftiga inskränkningar i rätten att tigga. Exempelvis begränsning av möjligheten till penninginsamling på kommersiella ytor och kollektivtrafik. Det hela slutade i ett slags kompromiss om att se över det nationella regelsystemet i syfte att skapa större enhetlighet.
En allt kallare syn på främlingen, oavsett om hon flytt hit från krigets terror eller tigger i gathörnet är tyvärr ett tidens tecken. Därför är påsken ett bra tillfälle att påminna om den där mångtusenåriga etiken.
