Ledarreportage 11/8. Sugrör, bullpåsar och glasspapper – men också enorma mängder fimpar och snuspåsar. Så kan skräpskörden se ut efter en strandstädning på en halländsk holme en vanlig söndagsmorgon i augusti.
Ju mer jag plockar, desto tyngre blir både påsen och humöret. Det är sorgliga bevis på vår allmänna oförmåga att plocka upp efter oss. För tro inte att det är någon annans synder som spolats iland. Resterna i plastpåsen är lämningar efter helt vanliga svenska semesterfirare.
Utholmen är, precis som Skrea strand i Falkenberg, en plats där det städas regelbundet. (I Falkenberg med hjälp av FFF.) Ändå kan enorma mängder skräp samlas ihop på några timmar.
Exakt hur illa det kan se ut på Falkenbergs stora playa kan du själv upptäcka denna lördag. Kommun bjuder in till strandstädning, i samverkan med bland andra Kattegatts Kustvattenråd, Falkenbergs dykklubb och Nordic Ocean Watch. Hur mycket av staden och landets skräp som hamnar i havet via Ätran ska dykare hjälpa till att ge Falkenberg ett hum om.
– Vi är väldigt intresserade av hur mycket dykarna hittar där, nära utloppet. Och vi har börjat rigga för att genomföra större skräpmätningar nästa år, säger Linda Corneliusson Linde, utvecklingsledare ekologisk hållbarhet i kommunen.
Det är minst sagt på tiden att Falkenberg, liksom andra kommuner, ser till att skapa sig en tydlig bild om varifrån skräpet kommer, vad det består av och hur det sprids. Att Halland nu deltar i Västerhavsveckan som syftar till att sprida kunskap om våra hav är ett av många bra steg. Och Laget vid havet i all ära – de mål som nås i Falkenbergs ”matchen mot plasten” smäller högre för alla på lång sikt.
– Än så länge är vi i en uppstartsfas. Vi har börjat skapa samverkansplattformar och resonera kring hur vi skall jobba för att såväl ta hand om plastavfallen på smartare sätt och samtidigt plastminimera.
Plast används till en rad viktiga produkter. Vi kan inte vara utan plast. Men det finns alla skäl att minska den orimliga överanvändningen – samt att ställa om till förnybar plast. En rad svenska livsmedelkedjor har aviserat att de har som mål att alla plastförpackningar ska vara producerade i förnybar eller återvunnen plast till 2030. Det är i linje med EU:s ambitioner. EU-kommissionen arbetar med en plaststrategi. I den ingår även förslag om förbud mot de allra vanligaste engångsartiklarna av plast.
Tack och lov finns det också en rad frivilligorganisationer som på olika sätt arbetar mot miljöförstöringen i havet. Ocean Crusaders, som finns i Australien och Sverige, är en av dem. Skräpplockningen på Utholmen var deras initiativ.
– Titta på det här lilla plastbiten, säger Anna Thomson från OC. Du skulle bara veta hur många sådana vi hittar runt om i naturen!
Hon håller upp en tunn genomskinlig plastficka av det slags om brukar vara fästa på tetrapack för barndrickor. Efter att ha städat en stund är jag benägen att hålla med henne om att barnfamiljerna tycks ha osedvanligt svårt att städa upp sådana efter sig.
– Tänk om vi kunde få företagen att hitta en smartare lösning. Vi ska försöka lobba för det, säger hon.
Kanske kommer Carlsberg, som gör Festis, att lyssna. Företaget har hållbarhetsmål och jobbar, tillsammans med flera andra företag, bland annat på att utveckla en flaska tillverkad av svensk träfiber stället för plast. Sådana innovationer väcker hopp. Och samverkan på alla nivåer är avgörande för framgång. Alla måste inse att behoven är akuta. Det finns redan miljoner och åter miljoner ton plast i våra hav, som leder till att fåglar, fiskar och däggdjur dör efter att ha ätit eller fastnat i skräpet.
