Torsdagen den 22 mars flöt förbi och det var nog långt ifrån alla som hade koll på att detta var den årliga världsvattendagen. FN:s ambition att vilja uppmärksamma viktiga frågor är god, men när de speciella dagarna blir för många finns det också en risk att de glöms bort.
Tar man vatten för självklart kan det vara svårt att förstå varför detta blöta behöver uppmärksammas med en speciell dag. Förhoppningsvis är ändå en stor majoritet medvetna om vikten av tillgången till detta livselixir.
De stora vattenfrågorna har för oss i det vattenrika Sverige länge varit något som känts långt bort och som inte berör vår vardag. Men under senare år och framför allt under förra året blev det uppenbart att brist på vatten även kan beröra oss. Tillgång till rent dricksvatten har vi hela tiden haft, men på många håll och bland annat i södra Halland infördes långvariga bevattningsförbud.
Sedan öppnade sig skyarna och som det ser ut i dagsläget är det knappast någon som beklagar sig över brist på vatten. Men erfarenheten av en mer skiftande nederbörd har förhoppningsvis ändå lärt oss att vi trots allt behöver skaffa oss mer förberedelser för liknandesituationer i framtiden.
Hade den svenska vattenbristen varit ännu större hade man möjligen kunnat tänka sig ett samband med att människor väljer att köpa vatten på flaska. Men så illa har det som sagt aldrig gått med tillgången till dricksvatten i kranarna. Denna ökade förkärlek till buteljerat vatten är därför ganska märklig med tanke på tillgången vi har direkt i vattenkranen. Inte minst ur ekonomisk synvinkel är det förvånande. Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är 4 öre (enligt organisationen Svenskt Vatten). Det är alltså helt uppenbart att man kan få många liter vatten från kranen i jämförelse med att köpa vatten på flaska.
Visst är det så att vattnet från kranen inte innehåller kolsyra. Vattnet från kranen smakar inte heller hallon eller exotiska frukter. Men dessa tillsatser går att göra på hemmaplan vilket både är mer ekonomiskt och inte minst mycket mer miljövänligt. Vatten som distribueras i ledningar är mycket mer energisnålt än den energi och det utsläpp som krävs för att producera och distribuera vatten i flaskor.
Tillfällen finns då vattenkranar inte går att finna och törsten är stor. Att köpa dricka på flaska i en kiosk ska därmed inte ses som en synd. Och faktum är väl att dryck i form av vatten är bra mycket hälsosammare än läsk och sockriga juicer. Men de närmare 25 liter flaskvatten vi svenskar årligen köper och häller i oss är knappast 25 liter köpta ”på stan”. Av 25 liter lär vi troligen bära hem en hel del. Och detta gör vi trots medvetandet om att produkten vi bär hem egentligen redan finns i kranen.
