Foto: Jon Olav Nesvold / NTB scanpix / TT
Foto: Jon Olav Nesvold / NTB scanpix / TT Bild: Nesvold

Hatet lever och frodas efter Utøya

Utøya. I vår samtid går inte ens den som stått öga mot öga mot hatet och tagit kulor för dess skull fri.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

”Se dig runt hörnet. Nästa gång står jag där med en Magnum och då är du död”. Sms:et kommer från ett svenskt telefonnummer. Mottagaren är 26 år gamla Tarjei Jensen Bech. För sju år sedan, den 22a juli 2011, var han en av de ungdomar som flydde för sitt liv under terroristen och högerextremisten Anders Behring Breiviks vinande pistolkulor. Tarjei träffades själv av två skott, men överlevde. 69 av hans kamrater hade inte samma änglavakt. Det sista han minns från den fruktansvärda dagen är vännen som faller ihop bredvid honom, vattnet som färgas rött och smaken av järn och blod i munnen.

ANNONS

En sådan bild kan en människa nog aldrig få bort från sin näthinna. Men även om han skulle vilja det tillåts inte Tarjei, och de andra med honom överlevande, att glömma. Än idag, sju år efter terrorattentatet, får de norska överlevarna motta dödshot. De flesta kommer över nätet, men ibland på posten. ”Landsförrädare” står det. Hittills i år har Tarjei mottagit tre stycken. Samtliga polisanmälda, samtliga anmälningar utan resultat. Istället har han fått installera ett larm i hemmet, med en nödknapp som kopplar direkt till polisen (Gustav Lubin, Expressen 22/7).

Det finns all anledning att känna oro inför händelseutvecklingen efter terrorattentatet. Det hat och den ideologi som la grunden till Breiviks ohyggliga dåd, det som tog 69 oskyldiga ungdomars liv, är knappast svagare idag. Tvärtom. Runt om i Europa har de radikala, högerpopulistiska, partierna växt sig allt starkare. I Ungern har det ultra-nationalistiska partiet Jobbik 20 % i landets parlament. I Grekland har nynazistiska Gyllne Gryning 6,3 %. Nationalkonservativa Lag och Rättvisa i Polen 30 %. Högerextrema Front National i Frankrike 27 % och anti-islamistiska nederländska Frihetspartiet 13,1 %. I Sverige går Sverigedemokraterna mot att snart bli landets andra största, eller kanske till och med största, parti.

Den auktoritära populismen är idag att betrakta som den tredje största ideologiska kraften i europeisk politik, efter konservatism och socialdemokrati. Mer än var femte europeisk väljare (21,4 %) valde i sitt senaste val ett av dessa partier. Gemensamt för partierna är att de drivs av en exkluderande nationalism, en konservativ syn på familjen (i synnerhet på kvinnan) samt ett starkt motstånd mot invandring och ”etablissemanget”. Breivik själv var engagerad i högerpopulistiska norska Fremskrittspartiet under tio års tid - ett parti som idag sitter i norsk regeringsställning.

ANNONS

Såväl Fremskrittspartiet som Sverigedemokraternas framgångar visar att det inte är en lång väg från att vara ett parti som ingen vill ta i med tång till att bli en normaliserad aktör på den politiska spelplanen. Utvecklingen går tvärtom skrämmande fort. Vad eller vilka som bär ansvaret för den utvecklingen är inte enkelt att ge ett definitivt svar på. Men en sak som är säker är att vi aldrig, oavsett vår ideologiska eller partipolitiska tillhörighet, kan eller får acceptera hatet och hoten som en form av retoriskt redskap. Det tystar, fördriver och förstör den demokrati som de allra flesta av oss faktiskt vill leva och verka i.

I vår samtid går dock inte ens den som stått öga mot öga mot hatet och tagit kulor för dess skull fri. Hatet lever och frodas fortfarande efter Utøya. Det är allas vårt enskilda och gemensamma ansvar att sätta stopp för dess frammarsch.

ANNONS