Det märks att det börjar närma sig valet. Firandet av första maj var bara lite drygt fyra månader före valet. Och statsminister Stefan Löfven var tydlig i sitt första-maj-tal; här gäller det att mobilisera de egna. Revansch för ”det starka samhället” och höjda pensioner. Dessutom höjd skatt ”för de som har det allra bäst”.
”I en tid med en global ekonomi, med automatisering och robotisering och konflikter runt om i världen, då vill man känna att samhället är starkt. Och att man är en del av det samhället, det är jag helt övertygad om”, sade Stefan Löfven i Södertälje när har talade på ett äldreboende (SvD 2/5). Budskapet var också att pensionerna skall höjas med 600 kronor i månaden för dem som idag har en pension på mellan 9 000 och 17 000.
Det andra budskapet från Löfven under 1 maj var att skärpa beskattningen för dem som tjänar mest. På SvD:s fråga om hur, svarar han: ”Vi skall återkomma till det”. Och det skall ske före valet.
Problemet är att det är enkelt att säga men betydligt svårare att säga just hur. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt har det betydligt enklare. Hans recept med återinförd förmögenhetsskatt är rakt och klart. Men han behöver inte ta konsekvenserna av förslaget eftersom han aldrig kommer att få majoritet i riksdagen för det. Orsaken till att den avskaffades var att den ansågs kontraproduktiv, det vill säga inte fyllde sin uppgift.
(S) kan naturligtvis föreslå att fastighetsskatten återinförs. För det skulle de ha stöd från många ekonomer. Professor emeritus, Lars Calmfors, skriver i Dagens Nyheter (2/5) att ”en progressiv fastighetsskatt (högre skatteprocent för fastigheter med högt värde) vore effektiv fördelningspolitik, eftersom samvariationen mellan inkomster och värdet av fastighetsinnehav är stor och främst då i toppen av inkomstfördelningen”. Problemet är väl bara att det nog bara vore (V) som (S) skulle få med sig i en riksdagsomröstning. Och frågan är om hela S-gruppen skulle rösta med.
Ett annat sätt är att höja marginalskatten – skatten på den sist intjänade hundralappen. Problemet med det är att man inte får någon effekt om man inte går ner i skatteskalan där lärare, sjuksköterskor, poliser och andra ”vanliga” löntagare finns. Det torde inte vara något vinnande koncept i valrörelsen.
Löfven hade draghjälp av LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson under första maj. Han talade om att det är hög tid för en skatteväxling från vanligt folk till ”rikisar” (SvD 2/5). ”Vi behöver rättvisa i Sverige. De rika kan betala mer för välfärden i framtiden”, sade han i sitt tal i Ale. Men också hans problem är väl att svaret saknas om hur detta skall ske.
Så länge man bara talar om att höja skatterna för de rika kan det nog stärka de egna. Men om det visar sig att det är de själva som också skall betala de höjda skatterna kanske reaktionerna blir annorlunda. Höjda skatter brukar inte vara någon höjdare i valrörelser.
