Ledare 19/1.Att gråta över rivet kulturarv kan tyckas vara som att gråta över spilld mjölk. Huset kommer ju aldrig mer igen, så varför ödsla tid på nostalgitrippar?
Den som tror att sund stadsutveckling är lika med snabb förtätning är dock helt fel ute. Det är inte tack vare byggnader som Gallerian och Systembolagshuset som Varbergs vinner pris som Årets stadskärna.
I motiveringen för det priset, från 2016, står. ”Med respekt för historiens rötter och kulturens betydelse fortsätter man bygga framtidens hållbara samhälle för människor att vilja besöka, bo och verka i”.
Att förstå att vårda kulturmiljö är att vårda en stads själ – och förmågan till det senare blir avgörande för om folk uppfattar Varberg som en attraktiv plats att bo och verka i.
Genom att ha en kommunantikvarie som är delaktig i hela samhällsbyggnadsprocessen och kan bidra med kulturhistoriska synpunkter minskar man risken för huvudlösa beslut som allmänhet med även folkvalda sedan sörjer över – likt de ångerfulla i kommunfullmäktigedebatten i tisdags.
Ändå föll S-förslaget om att anställa en kommunantikvarie med siffrorna 31/30.
”Att inrätta en kommunantikvarie är ingen garant för att besluten blir annorlunda.” ”Vi har redan det kunskapsunderlag vi behöver och vi anlitar redan Kulturmiljö Halland.” ”Det är inte nödvändigtvis en fördel att kompetens hamnar innanför väggarna.” Så löd en del av argumenten från företrädare för allianspartierna.
I den alliansstyrda grannkommunen i norr, som har haft en kommunantikvarie i väldigt många år, är det dock ett helt annat ljud i skällan.
– Det är en specialistkompetens som är väldigt viktig att ha och som bidrar till att öka medvetenheten om kulturmiljö och kulturhistoriska värden, säger Fredrik Hansson (C), kommunalråd i Kungsbacka.
Kungsbacka är, precis som Varberg, inne i en expansiv fas.
– Vi bygger mycket i Kungsbacka och det är angeläget att den här kompetensen finns med i processen redan från början, säger han.
Sofia Larsson, som är Kungsbackas kommunantikvarie, tecknar en liknande bild.
– Som kommunantikvarie kommer jag in i ett tidigt skede i planering och diskussioner och kan peka på vad som är viktigt att tänka på när man exempelvis skall förtäta. Det gör att kommunen sedan kan göra medvetna val när de planerar staden.
Men varje ny tjänst kostar pengar, gnällde antikvariemotståndare i Varbergsdebatten. Visst. Men det är intet mot vad det kostar att slarva bort kulturarv!
– Det finns ett stort ekonomiskt värde i gamla kulturmiljöer. Intresset för byggnadsvård har ökat väldigt på senare år. Det är tacksamt att bevara gamla vackra hus och när man tar strid för det är det sällan någon ångrar beslutet efteråt. Snarare brukar de allra flesta vara väldigt nöjda över att man stått emot trycket att riva, säger Sofia Larsson.
Att Varberg, precis som byggnadsnämndens ordförande konstaterade, behöver mer kompetens är uppenbart. Därför kan han tänka sig att kommunen kan ha en kommunantikvarie i framtiden.
– Men vi är inte där än, sade Stefan Stenberg (C).
Inte? Faktum är att Varberg borde ha varit där för länge sedan. Gamla misstag kan inte rättas till, men nya kan undvikas. Och en kommunantikvarie kan användas till mycket mer än att vara remissinstans. I Kungsbacka ingår det exempelvis i uppdraget att jobba utåt mot allmänheten, att väcka intresse för såväl kända som glömda kulturmiljöer, att ge råd till privatpersoner som skall bygga om gamla hus. Det är allt annat än onödigt arbete.
