Ledare 7/11. Mystisk fiskdöd har år efter annat väckt både oro och ilska. För Varberg har detta återkommande miljöproblem blivit en skamfläck, inte minst då man började kalla sig ekokommun redan i början av 90-talet och vill profilera sig som en föregångare i hållbarhetsarbetet.
Att fiskdöden dessutom inträffat i anslutning till ett extra känsligt och skyddsvärt Natura 2000-område gör inte incidenterna mindre allvarliga. Trots detta har dock utrednings- och åtgärdsarbetet dragit ut på tiden. ”Det är inte unikt för Varberg att vi inte hittar orsaken till att fiskar dör”, har det bland annat hetat i svar från Vivab.
Inte unikt kanske. Men avslöjanden om oprofessionellt sjabblande i utredningsarbetet av misstänkta miljöbrott väcker berättigad häpnad. Att ”materialet förstördes” hos polisen, vilket gjorde att analys av de döda fiskarna inte kunde göras, är djupt otillfredsställande. Och om polisen klantade till det så kapitalt 2013, varför tog an inte omedelbart chansen att rätta till misstagen vid efterkommande fall av fiskdöd?
Analyserna hade ju inte bara kunnat ge svar på vad som orsakade fiskdöden. Svaren hade ju också kunnat ge en mer tydlig vink om vilket eller vilka företag/verksamheter som eventuellt har bidragit till att skadliga föroreningar kunnat spridas.
Enligt vad som framkommit av det senaste årets gemensamma krafttag med utredningsarbetet har Vivab hittat ett antal felkopplade ledningar hos företag i Lassabackaområdet. Mot bakgrund av de misstankar som funnits länge ter det sig förstås väldigt märkligt att detta uppdagas först nu.
”Det ingår inte i våra standarduppgifter” försvarar sig miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande. Men fiskdöd i ett känsligt området är väl heller ingen standardproblem? Det är ju snarare en miljöskandal som redan i ett tidigt skede borde ha föranlett extraordinära åtgärder?
På miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tvekar man kring en polisanmälan eftersom de misstänkta företagen kanske inte kände till att ledningarna var felkopplade. Men det är tveksamt om det resonemanget håller. Enligt miljöbalken har fastighetsägaren ansvar för den verksamhet som denne bedriver inom fastigheten och den miljöpåverkan eller de risker som finns med verksamheten.
Nog bör det finnas ett intresse för en kommun som vill satsa på hållbarhet att klargöra ansvarsfrågan vad beträffar felkopplade ledningar – och om eventuellt brott begåtts.
