Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Det våras för lärlingar!

Sluta vara så rädda för att kopiera vinnande koncept. Inse det smarta i att låta unga lära på jobbet.

Ledare 1/3. Det har tjatats och käbblats i dagar och år. Potentialen har belysts. De goda tyska exemplen lyfts fram. Ändå har utvecklingen gått oförsvarligt trögt. Är nu tiden äntligen mogen? Entusiasmen bland åhörarna i den solbelysta sparbanklokalen i Varberg går i alla fall inte att ta miste på.


Att de kända halländska företagsledarna, Carl Bennet och Carl-Tore Bengtsson, talar för redan frälsta är förstås en del av förklaringen till den goda stämningen. Men det finns ett annat tungt vägande skäl till varför engagemanget för lärlingssystem ökar – nämligen egenintresset.


Huvudmotivet när Alliansregeringen sjösatte lärlingssatsningar (som de rödgröna efterträdarna tyvärr har behandlat styvmoderligt) var att motverka ungdomsarbetslösheten. I dag handlar det dock i lika hög grad om att mätta företagens hunger efter kunnig arbetskraft.


”Kampen om kompetensen” är helt enkelt en väldigt rättvisande rubrik för det seminarium som Västsvenska Handelskammaren arrangerade på onsdagen. I rådande läge duger det inte för företag att surt beklaga sig över att svensk skola inte levererar rätt produkter. Man måste stå beredd att dra sitt strå till stacken.


Så varför har det gått trögt på sina håll?
– Man kanske tänker att det är jobbigt att ha en som går bredvid och frågar en massa, eller så är man rädd för att det går lite mycket ”lärpengar” när nån gör fel med en maskin. Men det lönar sig i så mycket längden att öppna upp dörrarna och ta chansen, säger Carl-Tore Bengtsson, vd på Manitova, med eftertryck


Näringslivsprofilen Carl Bennet, som har jobbat hårt med att sälja in sitt hjärteprojekt Svensk gymnasielärling, vittnar om fler hinder.
– Istället för att se möjligheterna har man från fackligt håll sett hot om lönedumpning och den del arbetsgivare har anmärkt på att en del tidigare varianter av arbetsförlagd utbildning varit för dyra, säger han.


I systemet Svensk gymnasielärling, där eleven får en låg lön som trappas upp under utbildningens gång, utgår dock statsbidrag som ersättning till arbetsplatsen. Och även om lärlingens första steg på jobbet är stapplade beräknas hen efter en tid vara en produktiv del av företaget.


Men företagen är förstås bara en del av lösningen på kompetensbristen. Skolsystemet måste i sin tur förbättra sina ansträngningar för att öka chanserna till att unga väljer utbildningar som efterfrågas. Tyvärr har yrkesprogrammens status sjunkit, vilket har visat sig i elevernas gymnasieval. Vanföreställningarna om att man inte längre fick tillgång till högskoleförberedande utbildningar bidrog till tappet.


Nu görs dock systemet om. Att låta eleverna välja bort de högskoleförberedande kursdelarna i stället för att ha dem som tillval är ingen revolutionerande förändring, men kanske kan justeringen bidra till förändring. Det är dock oerhört viktigt att då understryka, exempelvis för de elever som väljer lärlingsutbildningar för att de vill lära utanför den inlåsande skolmiljön, att högskoleförberedelserna inte är ett tvång!


Det finns förvisso fler vägar till mer intim samverkan mellan näringsliv och skola än lärlingsutbildning – såsom teknikcollege. Att påstå att det ena skulle ta ut det andra, vilket hävdats på sina håll, är dock trångsynt. Många vägar in till utbildning och arbetsmarknad ökar chanserna för alla parter.
 

MEST LÄST