Ledare 4/2. Orten där affären bommat igen, eller byn där skolan är hotad, hur ser vi på dem egentligen?
En Stockholmsekonoms provokativa totalsågning av framtiden för allt utanför tullarna har fått M-ledarens gamla uttalande att blekna i jämförelse. Ekonomen nöjde sig inte med att påstå att stockholmare är smartare, han utmålade lantisar som alkoholiserade losers på skräpytor.
– Att kalla landsbygden för skräpytor, det platsar i det vi numer kallar ”alternativa fakta”, sade Annie Lööf vasst, vilket självfallet rönte applåder under Centerns kommundagar i Göteborg.
Hon var snabb med att rada upp den mångfald av verksamheter som finns utanför storstäderna. Men inte ens den mest landsbygdsvänlige C-politiker kan blunda för att det ser ganska visset ut på vissa håll i landet.
Men tänk er en mäklarannons. Inte beskrivs ett objekt som fått för lite kärlek och omsorg som ett fallfärdigt ruckel? Nej, i reklamen blir det i stället ett gammalt trähus med potential.
Och som alla vet finns det köpare till dessa potential-objekt som med tålamod i kombination med passion lyckas med mästerliga omvandlingar. Och lite pengar förstås.
Centern har också räknat ut att det senare är en bra hjälp på vägen till förändring. Därför föreslår man slopad fastighetsskatt på tomma, kommersiella lokaler på landsbygden som åter tas i bruk. Kanske blir det den morot som lockar storstadsbor till landsbygdens idyll? Eller så kan det få någon som redan bor på orten att sluta hänga med huvudet och i stället våga satsa på sitt drömprojekt.
Det är i alla fall så det är tänkt. Men kommer det att funka i praktiken? Minns ni det gamla C-förslaget med nystartszoner för att locka företagsamhet till förorten. Förslaget väckte både gehör och mycket debatt i början av decenniet. Men idén blev aldrig verklighet. Entusiasmen falnade även hos förslagsställarna när man, efter mer ingående granskning, insåg att en reform som fungerat i Frankrike kanske inte passar lika väl här.
Fastighetsskatteförslaget har bredare träffyta och skulle därför kunna fungera bättre. Och i kombination med satsningar på bättre infrastruktur och de regellättnader som också ingår i partiets arsenal kan det ge resultat.
För att minska arbetslöshetsoron i alla de kommuner som tagit emot många flyktingar föreslog Centerledaren ett så kallat ingångavdrag. Det innebär att den som anställer en nyanländ eller ung person slipper betala arbetsgivaravgift under två år. Logiken bakom metoden känns igen från tidigare alliansförslag. Den skulle enligt de beräkningar Centerpartiet låtit göra kunna skapa upp till 60 000 jobb.
Sådana beräkningar är förvisso alltid vanskliga, men att innovativa förslag behövs är uppenbart. Och visst spelar priset på arbetskraften roll när företag skall anställa. Därför torde avdrag, nya anställningsformer för att får fram fler enkla jobb, och liknande åtgärder behövas.
Förslagen tjänar också ett annat syfte: att tala om för människor i det som Centern kallar ”det bortglömda Sverige” att någon ser dem.
Frasen har använts förr. Det är titeln på en svensk bok. Och en viss nyvald president nådde många väljare med just den jargongen. Tilltalet ligger helt enkelt i tiden. Och kanske tar det skruv. Samtidigt blir talet om bortglömdhet lätt en bekräftelse på oro, vilket kan få den att växa. Men när talet, som i Centerns fall, samtidigt följs av praktiska åtgärdsförslag minimeras den risken.
