Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Beslutsångest trots ökat hot

Tröghet är sämsta tänkbara strategi i kampen mot våldsbejakande extremism. Varberg måste skärpa sig!

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 15/3. Att en stad med aktiva extremister inte har lyckas få en handlingsplan ur händerna är minst sagt häpnadsväckande. Ändå är det den pinsamma verkligheten i Varberg, som vid det här laget har ägnat flera år åt att värka fram en produkt som ännu inte är färdig. 


Medan politiker och tjänstemän i Varberg har suttit och vridit på formuleringarna har verkligheten utanför för fönstren försämrats. Extremistmiljöerna har vuxit explosionsartat. Terrordåd gar ägt rum i såväl Stockholm som i praktiken i Göteborg. I sin senaste årsrapport pratar Säpo om ett oroande och helt nytt "normalläge".


Så varför har Varberg inte förmått hänga med? En förklaring som dåvarande säkerhetsstrategen Mircea Nitescu gav var att det krävs mycket arbete för att få fram en plan som inte bara blir en hyllvärmare. Ändå misslyckades han med sitt uppdrag. Den plan han lämnade efter sig i början av 2017 höll uppenbarligen inte måttet. 


– Den var för tunn och inte tillräckligt genomarbetad, förklarade Ann-Charlotte Stenkil (M) i slutet av förra året.


Därför blev det omläxa och en omarbetning av dokumentet är igång. En utgångspunkt är dock att koppla den nationella samordnarens rekommendationer till en rad utvecklingsmål. Målformuleringar som att "Varberg ska ha en aktuell lägesbild" och att "kommunens arbete mot våldsbejakande extremism ska vara transparent" nämns i förslaget.


Självklarheter kan tyckas, även om också sådana ibland kan behöva sättas på pränt. 
Så hur ser läget ut? En kommun som grunnat på saken sedan 2015 måste ju ha bilden klar för sig. "Det är viktigt att betona behovet av att kartlägga samtliga grupperingar som kan ha anknytning till den våldsbejakade extremismen. Varbergs kommun ska framöver komplettera kartläggningen med fakta och analyser" står det ju också i ett dokument från kommunstyrelsens arbetsutskott från december 2016.


Men när HN frågar kanslichef Henrik Lundahl från vilken grupp hotet är som störst i Varberg vill han inte ge besked.
 "Jag vill inte föregripa arbetet med strategin", säger han.


Lägesbilden torde dock inte skilja sig särdeles mycket från grannkommunens. Kungsbacka konstaterar att i dagsläget är de högerextrema grupperingarna mest aktiva. Ett tecken på det är förvaltningsrättens besked i veckan till den halländske nazist som i somras fråntogs sin rätt att ha vapen. Han får inte sitt vapentillstånd tillbaka.


"Mot bakgrund av vad som kommit fram om den organisation han tillhör finns det skälig anledning att tro att det finns beaktansvärda risker för att den miljö han vistas i medför att vapen kan komma att missbrukas." skriver Förvaltningsrätten. 


I Halland trappades dessutom djurrättsextremisternas hotfulla verksamhet upp under förra året, med upprepade trakasserier mot en minkfarm i Glommen. Andra måltavlor för dessa våldsbejakande extremister är exempelvis djurhållande bönder - en faktor som de som gör upp handlingsplaner bör ta med i beräkningen. 


Samtidigt är det uppenbart, mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden och i närliggande storstäder, att även islamistisk extremism kan skapa otrygghetsproblem i Varberg framöver.  

Att arbetet mot extremism ”planeras utifrån behov hos samverkande aktörer” är bra. Men se även till att sätta det uppenbara behovet av skyndsam aktion i fokus. Det är ett krav varbergarna har rätt att ställa. Inte minst som risken är påtaglig för att en oroväckande utveckling annars springer förbi de finslipande strategerna.  
 

MEST LÄST