Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Firefighter Jose Corona sprays water as flames consume from the Camp Fire consume a home in Magalia, Calif., on Friday, Nov. 9, 2018. (AP Photo/Noah Berger) Bild: Noah Berger

Är vi nog beredda om Halland börjar brinna?

Förbättra gärna flygsläckningsförmågan. Men söndercentralisera inte tillsyn till priset av förlorad lokalkunskap.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 7/2. Under den vita snön står de svarta träden. Bistra minnen från sommarens ödeläggande bränder, som dock ändå kan kännas långt borta. Men i går färskade Skogsbrandsutredningen upp minnet – och satte fingret på ömmande punkter.

– Sverige är inte tillräckligt rustat för vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora skogsbränder, förklarar regeringens utredare Jan-Åke Björklund.

Vid bränderna i somras blev inte minst den otillräckliga tillgången på flygsläckningsförmåga uppenbar. Det är också vad Länsstyelsens beredskapsdirektör Niklas Nordgren pekar på när han skall lista förbättringsområden för Halland.

– Det är en generell en bristvara i hela landet, konstaterar han .

Socialdemokraterna kom dock på kollisionskurs med Centerpartiet redan i somras vad gäller behovet att förstärka brandflyget. Medan Centerpartiet pekade på det uppenbara behovet av bättre nationell kapacitet så föredrog dåvarande inrikesministern att netona vikten av kapacitet på EU-nivån.

Nog för att vi kan dela på resurser inom EU. Men att ett skogsrikt land som Sverige, som kan stå inför fler heta somrar, skaffar sig bättre kapacitet på hemmaplan är inte för mycket begärt. Och nu talas också om helikopterresurser och bättre luftkapacitet.

Brandflyg är dock mer än att vattenbomba. Niklas Nordgren lyfter fram den Frivlliga Flygkåren som en framgångsfaktor.

– Vi har mycket skog i Halland och vi följer övervakningen av riskläget. FFK var uppe och flög ett par gånger per dag, ibland tre i somras, berättar brandingenjör Helen Stened på Länsstyrelsen.

När bränderna rasade i somras anmälde sig Länsstyrelsen Halland, genom beredskapsdirektören, frivilligt att sköta samordningsinsatser för landets länsstyrelser. Vikten av väl fungerande samordning och snabba insatser lyfts nu också i Skogsbrandsutredningen. Det arbetet gav betydelsefulla lärdomar.

– I sommar kommer vi ha en lista på stabskunnig personal, så vi vet vilka som är beredda att rycka och när de är tillgängliga, säger Helen Stened.

En styrka för Hallands del är dessutom att räddningstjänsterna redan är vana vid att samverka. Att Försvarsmakten, som spelat en stor roll i brandsläckningsarbetet, finns i Halland och Halmstad är förstår också en uppenbar fördel för vårt län.

Samtidigt som alla understryker vikten av samverkan visar dock remissvaren på den tidigare Räddningstjänstutredningen på meningsskiljaktigheter kring var huvudansvar skall ligga. Skogsbrandsutredningen blir en påminnelse om detta - vilket knappast förvånande eftersom utredaren är densamme.

Utredaren föreslår att lyfta ansvaret för tillsynen av räddningstjänsterna från länsstyrelserna till MSB. Det har dock såväl SKL som Länsstyrelsen Halland motsatt sig – på goda grunder.

För tillfället är förslag om förstatligande och centralisering lite i ropet. Men att lyfta ännu mer till MSB, som redan har rykte om sig att vara en överbelastad myndighet, är ingen bra idé. Länsstyrelsen i Halland, som är statens förlängda arm ute i länen, har redan upparbetade kontakt ytor och den lokalkunskap som kan bli oerhört viktig i ett nödläge. I den mån tillsynen behöver effektiviseras är det därför bättre att tillföra resurser i nuvarande organisation.