Äntligen ett trendbrott för yrkesutbildningar

Både Falkenberg och Varberg märker av ett landsomfattande trendbrott. Unga har börjat välja utbildningar som leder till jobb.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Hur ska det gå? Den frågan kan man ofta ställa sig när man läser återkommande negativa nyheter om utvecklingen inom en och flera frågor och områden. Exempel på en sådan fråga där rapporteringen har varit oroande gäller ungdomars flykt från de yrkesinriktade programmen. Oroande därför att det samtidigt levererats rapporter som tydligt visar att vi redan nu och inom en kort framtid har brist på de som kan ta jobben som kräver kunskapen från dessa yrkesgrundande utbildningar.

Orsaken till flykten från yrkesprogrammen är flera, men en viktig orsak är att den politiska skoldebatten under många år varit fokuserad på att högre utbildning som därmed framstått som den ”enda vägen”.

ANNONS

Men nu verkar något ha hänt. Äntligen verkar studievägledningen fungera så som den rimligen alltid borde fungera, det vill säga vägleda ungdomar att söka utbildningar som faktiskt kan ge jobb.

Visst bör vi ha ett samhällsklimat som även uppmuntrar unga att sträva efter sina drömmar, men vi måste samtidigt vara noga med att få en hyfsad balans i tillgång och efterfrågan. För det är trots allt så, för att använda ett slitet uttryck när det gäller denna fråga: ”Alla kan inte jobba med media”.

Denna balans är inte enbart viktig för att samhället ska fungera i sin helhet, det är också en balans som är mer schysst mot ungdomarna så att de i större mån kan undvika omvägen till framtiden.

Trendbrottet är att fler börjat söka gymnasieskolans yrkesprogram. När ansökningstiden för årets gymnasieval nu gått ut konstateras en stark uppgång i Falkenberg. Även i Varberg kan man se förändring, där ökar bland annat antalet sökande till vård- och omsorgsprogrammet. Utvecklingen verkar dessutom göra genomslag på många håll runt om i landet.

Anledningen till denna förändring har Ulf Olsson, verksamhetschef på barn - och utbildningsförvaltningen i Falkenberg, ett bra svar på i fredagens tidning (HN 9/2): ”Vi styrs av riksdebatten och det som det pratas om. Här har kompetensbristen inom företagen blivit tydlig. Dessutom har vi tydligt markerat att de kurser som inte varit obligatoriska inom yrkesprogrammen går att läsa hos oss”.

ANNONS

Mycket troligt är det så att både ungdomar och deras föräldrar vid upprepade tillfällen både läst och hört var jobben finns framöver. Dessutom har det nu blivit tydligare att, om man så vill, även kan läsa de ämnen som krävs om man någon gång vill studera vidare på högskolan.

Just denna senare aspekt på yrkesprogrammen har varit ett dilemma. De mer praktiska yrkesprogrammen har många gånger setts som alternativ för de skoltrötta och därmed har det växt fram ett missförstånd om att utbildningen inte ger möjlighet till högre studier i framtiden. Många skolor har också bidragit till missuppfattningen genom att tala om att ämnen för högskolekompetensen är något eleven kan välja att lägga till. En bättre marknadsföring, för att yrkesprogrammen inte ska uppfattas som ett val utan återvändsgränd, är att tala om att utbildningen ger högskolekompetens men att den som vill kan välja bort den delen av utbildningen.

ANNONS