En ny bok av journalisten och författaren Gellert Tamas, ”Det svenska hatet”, är både välskriven och ute efter att förklara bakgrund och sammanhang till det hat som i dag tar sådan plats i vår tillvaro: militant islamism och islamifientliga grupperingar.
En episod i boken, hur sajten Politiskt Inkorrekt (föregångare till Avpixlat) skapades, är mycket intressant. Sajten startades av en person vars största profilfråga var att ingen skulle skyddas av anonymitet i medier, att invandrare kom hit för att leva på våra bidrag och islam var det stora hotet mot västvärlden. Något som ännu är huvudbudskapet på majoriteten av de sajter som kallar sig alternativa.
Skaparen av Politiskt Inkorrekt jobbade dock själv under pseudonym fram till sin död, han gjorde allt för att slippa arbeta och levde istället på bidrag. Ända tills han fick nog av Sverige och emigrerade till Turkiet (ett muslimskt land)...
Berättelsen är talande för hela den ”anti-pk-rörelse” som i dag engagerar allt från människor som misstror samhället lite i allmänhet till dem som på allvar tror att det finns en plan att ”islamisera” Europa och bilda Eurabia. Motsägelsefullt och ologiskt.
Ser man vetenskapligt och tar hänsyn till verkligheten blir denna utbredda konspirationsteori absurd.Jonas Otterbeck, islamolog vid Lunds universitet, säger i Tamas bok så här: ”Hela idén är så vansinnigt barock. Ett arabiskt enat nätverk som vill ta över Europa? När de arabiska staterna inte ens klarar av att hålla sams sinsemellan”.
I dagarna har vi också fått ett helt nytt begrepp: ”Alternative facts”. Denna gång inte från någon obskyr ”alternativ nyhetsförmedlare” på nätet utan från Vita huset som trots bilder och rapportering som var och en kan se, vidhåller att alla bilder och rapporter är falska. Aldrig någonsin har så många varit på plats för att se en amerikansk president sväras in på sitt ämbete, var beskedet. Punkt.
Aldrig tidigare har väl en kampanj för seriösa medier och publicistiskt ansvar kommit lägligare än den som precis startats av Tidningsutgivarna (TU), mediehusens branschorganisation. Kampanjen ska pågå i tre år och handlar om trovärdighet, pressetik och systemet med ansvarig utgivare. Det handlar om att ta ansvar i nyhetsarbetet. Ta hänsyn till dem man skriver om, men också deras barn och familjer.
”Mediernas trovärdighet har ifrågasatts förr. Men med en stor skillnad. Tidigare har misstroendet baserats på att allmänheten ville se en ökad hänsyn från pressen. I dag önskar många motsatsen”, säger TU:s vd, Jeanette Gustafsdotter.
Det bristande förtroendet för medier är ett stort problem och kunskapen om hur seriösa medier arbetar behöver verkligen öka. Ett enkelt bevis för om man är seriös eller inte är att ha namngivna ansvariga personer att kontakta. Saknas det kan man med all säkerhet utgå från att det inte är det enda man mörkar!
