Anfall är bästa försvar. Det verkar vara många socialdemokratiska sympatisörers och debattörers aktuella motto. Även i frågor där man i grunden är överens över blocken tar man i så det skriker för att utmåla den borgerliga oppositionen som ondsint och illvillig.
Alla partier är numera överens om att trösklarna till arbetsmarknaden måste sänkas och att ett sätt är att uppmuntra tillskapandet av så kallade enkla jobb. Det finns olika tankar om hur detta ska uppnås.
Enkla jobb betyder inte ”simpla” jobb. Det betyder jobb som man inte behöver ha en utbildning för. Jobb som man kan lära sig genom att utföra dem. Lära sig jobbet på jobbet.
Ursäkta övertydligheten men detta verkar vara v ä l d i g t svårt att förstå för många.
En avgörande faktor för att detta ska fungera är att det inte kostar lika mycket för arbetsgivaren att anställa någon som man ska lära upp, jämfört med en som är färdigutbildad. Detta är enkel matematik.
Det förslag som Alliansen presenterade häromdagen är ett försök att komma ur startblocken och inte bara prata utan göra.
Förslaget liknar de förslag som LO diskuterat, att kombinera arbete i lärlingsformat med utbildning. Ändå tar LO och andra till överord så att inga överord finns kvar för den verkliga katastrofen. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson dundrade om diktatur i SVT. Till DN är han lite mer hovsam och menar att Alliansens utspel saboterat LO:s förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett liknande koncept.
Man skulle ju också kunna se det som ett stöd. Om man vill samma sak är det snarare en fördel att ha stöd och det sätter press på Svenskt Näringsliv att komma fram till ett resultat. Men näringsminister Mikael Damberg (S) krattade inte direkt manegen för en överenskommelse när han, också i SVT, beskrev Svenskt Näringsliv som att ”sitta på rumpan” och inte vara intresserade av några åtgärder eller lösningar och att det är därför inget hänt i frågan som alla, i grunden, är överens om.
Är det nån som sitter på rumpan, i betydelsen inte gör något, så är det väl ändå regeringen i denna fråga? Var är de egna förslagen?
Varför är det okej att tvingas leva på noll och ingenting i form av bidrag men en katastrof att få ett jobb med en lön som ger en mer att leva på?
Istället för att berätta vad det som är dåligt med Alliansens förslag beskriver man det som att man inte förstår vad det innebär.
Man påstår att man inte vill att politiker ska sätta löner. Det talas inte om löner i förslaget. Det handlar om en ny anställningsform där 70 procent är arbete och 30 procent är utbildning. Alltså, igen, ett liknande koncept som LO redan diskuterat. Däremot har regeringen själv varit inne och beslutat om lönesättning, genom Lärarlönelyftet, utan att LO rasade.
Men Alliansens förslag handlar inte om att sänka löner. Tanken är att människor som inte har en lön ska få en lön.
Detta låtsas socialdemokratiska debattörer inte om utan dundrar på att nu vill Alliansen attackera den svenska modellen och sänka löner för de redan lågavlönade.
Det är fake news i sin prydno.
