Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Våra hav borde beröra oss mycket mer

Risk att plasten i haven snart överstiger andelen fisk.

Krönikan 30/8. Ibland är det lätt att hålla med regeringen. Haven behöver självklart städas upp och rensas på olika källor till nedsmutsning.


Totalt avsätter regeringen därför 600 miljoner kronor i nästa års budget, 2019 avsätts 700 miljoner kronor och år 2020 avsätts 800 miljoner kronor. Utvecklingen av havens nedskräpning lämnar tyvärr inga andra möjligheter. Det kommer som så ofta både krävas piska och morot för att något ska ske överhuvudtaget. Haven är för viktiga för att låta dem vara fulla av giftiga ämnen.


Intresset för haven är globalt, och tidigare i år hölls FN:s havskonferens ”The Ocean Conference”, med Sverige och Fiji som initiativtagare. Denna utgör ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling, men med tanke på hur nedskräpade världens hav är behövs det även nationella kraftfulla och snabba åtgärder för att bromsa den negativa utvecklingen. För svensk del har regeringen satt städmål som exempelvis omfattar vrak, spökgarn och plast.


Sett till enbart plast är det vi konsumenter som bidrar till denna nedskräpning – inte bara genom direkt neskräpning utan också via så kallade mikroplaster. Dessa plaster finns i form av plastkulor i kosmetiska produkter som exempelvis ansiktsrengöring och kroppsskrubb. Och med anledning av vilken skada dessa gör lämnade Kemikalieinspektionen för 1,5 år sedan in ett förslag på förbud mot mikroplaster i just dessa produkter till regeringen. Detta visar att det behövs olika åtgärder, det räcker inte enbart med att städa haven.

För att nedskräpningen ska kunna begränsas och förhoppningsvis till slut upphöra, kommer det behövas olika former av förbud.
Plast från förpackningar är egentligen ett problem som är enkelt att åtgärda. Det sker genom det producentansvar som gör att det åligger producenten och inte konsumenten att se till så att förpackningar samlas in och sedan återvinns. När det gäller plastpåsar har problemen med dessa uppmärksammats flera år inom EU. Resultatet har blivit att butiker numera är delaktiga i att få ner plastförbrukningen. Detta sker genom att kunder behöver betala för påsarna. I Sverige har butiker sedan skänkt överskottet till olika projekt inom hållbar utveckling. Oftast räcker det med att bli medveten för att bryta med en vana.


Och vanor gällande plasten behöver onekligen brytas. De mängderna plast som hamnar i haven överstiger annars snart andelen fisk. En helt absurd tanke. Inte mindre absurt är det att fiskar och fåglar sedan, när plasten brutits ner till mindre partiklar, ser plasten som mat. På så sätt kommer gifterna i plasterna in i vår näringskedja. Inte undra på att forskare beräknar att en miljon fåglar och 100 000 däggdjur världen över dör på grund av plast. Och detta varje år.


Sverige är tack och lov drivande i frågan om haven och särskilt plast. Ett arv från alliansregeringen som oftast förvaltas väl. Tyvärr när det gäller Östersjön, är det flera länder som ligger bakom allt skräp. Men någon måste gå först. Särskilt i miljö- och klimatfrågor.

MEST LÄST