Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Torkan avslöjade samhällets skörhet

Lantbruk är inte ett särintresse för bönder, en robust livsmedelsproduktion är viktigt för vårt land av många skäl,

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Många kommer att minnas sommaren 2018 som den mest fantastiska de upplevt. Inom mitt skrå, det gröna näringslivet, är upplevelsen den motsatta, torka och bränder kommer att påverka människor och företag lång tid framöver. Om femtio år kommer mina barn fortfarande minnas året då vi fick halv skörd, för även då kommer vår livsmedelsproduktion behövas.

Det svenska kollektiva minnet från andra världskriget kan inte jämföras det som finns i våra grannländer Norge, Finland och Danmark som var i krig. Det är försvinnande få människor i Sverige som upplevt svält, garanterat ännu färre politiker, det har inneburet att fyra till synes relativt lika länder i Norden har fyra helt olika strategier för sin jordbrukspolitik.

Danmark har satsat på konkurrenskraftiga villkor och stor export. Norges lantbruk är ett grundfundament för att hela den norska landsbygden ska leva. I Finland har man i skuggan av grannen i öster blivit framgångsrika förhandlare, vilket gav utdelning vid EU-inträdet. Bara Sverige har de senaste decennierna stått utan strategi för sin livsmedelsförsörjning. Vårt moderna samhälles skörhet är inget vi gärna diskuterar, frågan dog med kalla kriget och Berlinmurens fall, men nu är tiden inne att ta upp ämnet ur ett långt bredare perspektiv än krigshot.

Den extrema torkan och bränderna kan göra miljö och klimat till årets stora fråga i valrörelsen. Det vore synd om det stannade vid det, nationell säkerhetspolitik och vikten av landets förmåga att långsiktigt bygga hållbarhet och robusthet är en ödesfråga för politiken under lång tid framåt. Den märkliga situation som lantbruket i Sverige hamnat i behöver brytas, det är inte rimligt att det offentliga ställer högre krav på produktionssätt i Sverige och samtidigt i upphandling väljer bort produkterna till förmån för import för att prislappen på kraven har blivit för hög.

Särskilt pinsamt blir det när sjukvården serverar utländskt kött eftersom vi vet att djurhållningen i Sverige ligger i den globala täten när det gäller restriktiv antibiotikaförbrukning. Antibiotikaresistens nämns, vid sidan av klimatet, som ett av de stora hot mänskligheten har att bekämpa.

Vi behöver rösta fram handlingskraftiga och resultatinriktade politiker som prioriterar de strukturella problemen före en löfteskarusell som bara delar dagens skattekaka. Lantbruk är inte ett särintresse för bönder, en robust livsmedelsproduktion är viktigt för vårt land av många skäl, det är en märklig tanke att det finns systemkritiska banker, det vill säga banker som inte kan tillåtas gå under, men inte någon som helst plan kring livsmedelsförsörjning. Eller som LRFs förbundsordförande Palle Borgström torrt konstaterade härförleden ”Om någon vill invadera Sverige så får de ta med egen matsäck, för vi har inget över”.