Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

eva bofride, byline

Svart sektor utan kontroll

Samhället måste se till att ha ordentlig kontroll på dem man gör affärer med.

Kriminella företag räknar med utebliven kontroll. Detta utgör en mellanrubrik i en artikel på SVT:s hemsida angående Uppdrag Gransknings reportage om svartarbete i Sverige. En talande bild.

För snart tio år sedan beräknade man att staten, alltså vi alla tillsammans, förlorar 66 miljarder årligen på allt arbete som utförs svart. Summan lär inte vara mindre i dag.

Lika arg som man blir på dem som anser sig ha rätt att utnyttja människor och kringgå lagen, lika trött blir man på att staten verkar ha noll och intet av kontrollverksamhet. Det är så liten risk att bli avslöjad att den är värd att ta för den som saknar skam i kroppen.

Det blir snudd på komiskt med alla de otaliga krav på både stort och smått som sätts upp i olika upphandlingar. Hur mycket arbete som läggs ner på att ha både livrem och hängslen i underlaget för att allt ska bli rätt. Sen finns ingen, eller bristfällig, uppföljning på hur reglerna följs.

Det är ingen skräll att byggbranschen pekas ut som den största boven av Skatteverket. En ordentlig insats under en begränsad tid för att rensa upp bland alla oseriösa företagare och sedan regelbundna och noggranna kontroller. Vad sägs om det? Naivt?

Förutom detta behövs fler visselblåsare. För detta är självklart inget som pågår i hemlighet, känt bara av några få. Detta är känt i breda grupper. En stor del av dem som utnyttjas är anställda från andra länder. Anställda utan trygghet och som är helt i händerna på arbetsgivarna. Istället för att stå och skrika på dessa människor att de ska ”Go home!”, borde udden riktas mot företagen i toppen, de som har ansvaret, de som anlitar underleverantörer utan att bry sig.

Svarta tjänster förekommer överallt och bygger upp parallella samhällen. Det drivs av naiva medborgare som förvånat hittar produkter och tjänster till oerhört låga priser, blir glada och betalar. En klippning eller en dagens lunch som kostar 50 kr är en stark indikator på att någon inte får betalt. Det kan vara den som utför tjänsten, det kan vara statskassan.

Att små företag med kanske inga eller bara en anställd har svårt att få ihop det utan att gena i kurvorna är en sak. Inte okej men nånstans begripligt. Men när stora företag och koncerner väljer att strunta i lagar och regler finns det inga acceptabla ursäkter eller förklaringar.

När många fuskar får de företag som sköter sig svårare att konkurrera. Det är en ond cirkel med väldigt få vinnare. Är det verkligen omöjligt att sätta in hårdare tag för att hitta fuskarna? Att ytterligare skärpa regler och lagar hjälper ju föga om ingen uppföljning eller kontroll görs.

Som medborgare kan vi välja att inte köpa varor eller tjänster som är uppenbart för billiga för att allt ska ha gått rätt till. Men det är svårt när myglet sker i mellanled vi inte ser. Här behöver den som ger uppdraget ha kollen och kontrollen.

MEST LÄST