Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Kz4vHSlAY4OeGiuf59VeYiMuad0.jpg

Strandskyddet är en bromskloss

En reformering av strandskyddet är nödvändigt för att kunna utveckla landsbygden.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Antalet strandskyddsdispenser har ökat kraftigt i landets kommuner enligt en granskning av SVT 5/8. I Varbergs kommun har Byggnadsnämnden beslutat om 71 dispenser under perioden 2014 till 2017. Både ordförande, Stefan Stenberg (C), och vice ordförande, Tomas Johansson (S), framhåller att det i huvudsak gäller dispenser vid bäckar samt mindre vattendrag och understryker att man är restriktiv med dispenser då strandskyddet är viktigt.

Stenberg (C) tillägger att det ofta är svårt att hitta tomter som inte ligger mer än 100 meter från en bäck. Han är positiv till att kommunen får större möjligheter att upphäva strandskydd på sådana platser.

I höst går både Socialdemokraterna och Centerpartiet till val på att reformera strandskyddet. Detta välkomnas naturligtvis av många, inte minst glesbygdskommuner. Ett mer flexibelt regelverk skulle möjliggöra för landsortskommuner att bli konkurrenskraftigare gentemot den allmänna urbaniseringen genom att erbjuda attraktiva boendemöjligheter. Dessutom borde äganderätten göra det till en självklarhet att fastighetsägare får bygga på sin tomt.

Kritiker menar dock att ett uppluckrat strandskydd kan leda till att Sverige får en sämre vattenmiljö med föroreningar, samt att strandlinjer alltmer privatiseras vilket inkräktar på allemansrätten. Ett reformerat strandskydd måste ställas mot det allmännas intresse av tillgängliga stränder, och de praktiska problem som strandnära byggande innebär. Inte minst är dessa byggnationer sårbara vid vattenhöjningar. Detta har aktualiserats i Varberg i återkommande ordväxling mellan Länsstyrelsen och kommunen ifråga om ökade byggrätter på Getterön. Länsstyrelsen har manat till restriktivitet i planarbetet med hänvisning till översvämningsrisken. Det har retat fastighets-ägare som köpt dyra fritidshus i hopp om att få bygga om dem till åretruntbostäder.

Länsstyrelsens invändningar är rimliga. Nu när mer fokus återigen läggs på krisberedskap ter sig inte sårbara byggnationer idealt. Och även oaktat översvämningsrisken så är den allmänna tillgängligheten värd att ta på allvar.

Men Sverige är stort och ser väldigt olika ut. Halland har fullt med små bäckar, åar, och insjöar. Natur som naturligtvis har skyddsbehov, men där det generella strandskyddet blir ohållbart för att kunna utveckla landsbygden. Länsstyrelsen verkar inte heller ha några större invändningar mot de dispenser som kommunen gett. Av de 11 dispenser som kommunen gav under 2017 avvisade Länsstyrelsen endast en. Detta på grund av att man ansåg att hemfridszoner tillkom när byggnader ersattes av bostadshus.

Därmed är Socialdemokraterna och Centerpartiet inne på något bra. Att reformera strandskyddets regelverk så att det finns utrymme att ta hänsyn till Sveriges olikartade förhållanden och samtidigt värna den natur som gör landet unikt.

Olle Nykvist

praktikant på ledarsidan

MEST LÄST