Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Ränteavdrag inte bara bostadspolitik

Bör vi verkligen göra det dyrare att studera, för att vi tycker att priserna på bostäder blivit för höga?

Krönika 11/10. Det är lätt att få intrycket att bostadspriserna bara kan stiga. Många har blivit rika på att köpa och äga en bostad, framför allt i centrala lägen i storstäderna. Med hög efterfrågan och möjlighet att låna förhållandevis billigt genom låga räntor har priserna dragit iväg rejält. Den slopade fastighetsskatten, som framför allt gynnar de med de dyraste bostäderna, har blåst under prishöjningarna.


Just nu byggs det väldigt många bostäder. Under 2018 beräknas mer än 75 000 bostäder byggas, mer än dubbelt så många som för bara några år sedan.


Den som skaffar sig ett längre perspektiv ser att det inte finns någon garanti för ständigt ökade priser. Tvärtom är risken mycket stor för ett rejält prisfall efter en tid med kraftigt ökade priser. Det är då viktigt att alla de som upplever att de blivit rika på att äga sin bostad, inser att det inte är förrän de säljer som de vet om de tjänat eller förlorat på affären.


För samtidigt som utbudet av bostäder ökar och den enda riktning som räntan rimligen kan röra sig är uppåt, diskuteras också andra åtgärder för att hålla nere bostadspriserna, genom att öka kostnaden för att bo och ytterligare begränsa möjligheten att låna.


En idé som blivit väldigt populär är att sänka avdragen för räntor. Idag får man i sin deklaration sänkt skatt med 30 procent på räntekostnader, precis som man betalar 30 procent i skatt på sina kapitalinkomster. Genom att minska avdragsrätten ska priserna hållas tillbaka.


Risken för dem som nyligen köpt en bostad är därför just nu stora. De sitter med sina lån, men riskerar att både drabbas av högre ränta och sämre avdragsvillkor, samtidigt som värdet på bostaden sjunker. Blir de då tvingade att sälja, kan de fastna i decennier av skuldträsk.


Det finns därför all anledning att vara mycket försiktig med ytterligare åtgärder som kan sätta fart på fallande bostadspriser, men samtidigt fundera över hur vi får en långsiktig bostadspolitik som gör att vi i framtiden undviker att bygga upp nya kraftiga svängningar på bostadsmarknaden.


Det behövs också en politik som ser hela landet. Det finns stora delar av Sverige där det inte ens idag går att få lån till bostadsbyggande på vettiga villkor, eftersom banken räknar med att marknadsvärdet är lägre än vad det kostar att bygga.


När det gäller frågan om just ränteavdragen finns det dessutom skäl att påminna om att ränteavdrag inte bara är bostadspolitik. Reglerna gäller ju alla räntekostnader och alla kapitalinkomster. De påverkar till och med räntan på studielånen. Visserligen drar man inte av räntan på studielånen på deklarationen, men det beror på att den av praktiska skäl redan från början är reducerad med just 30 procent. Frågan är om vi verkligen ska göra det dyrare att studera, för att vi tycker att priserna på bostäder blivit för höga.

MEST LÄST