Det är ett ord som doftar 1970-tal – marginalskatt. Det betyder hur stor del av en löneökning som går till skatt. En gång i tiden var det en av de stora stridsfrågorna i svensk politik och bidrog till att sänka den socialdemokratiska regeringen 1976. Det året upptäckte Astrid Lindgren att hon som egenföretagare betalade 102 procent i skatt, när egenavgifterna räknades med. För vanliga löntagare låg marginalskatten visserligen lägre, men det var ingen tvekan om att en ökad inkomst för många märktes väldigt lite i den egna plånboken.
Sedan kom den stora skattereformen; den statliga skatten begränsades och frågan om marginalskatten försvann i stort sett från den politiska debatten.
Nu är den på väg tillbaka igen. Nästa år hamnar högsta marginalskatten runt 60 procent för dem som drabbas när jobbskatteavdraget fasas ut.
Risken med denna politik är att det leder till lägre intresse för exempelvis en läkare att jobba lite mer. Det innebär att jobbet kanske inte blir utfört och att staten kanske till och med förlorar hela skatteintäkten. Detta är i varje fall den farhåga som Timbro redovisar i en färsk rapport, där man räknat fram att utfasningen av jobbskatteavdraget kan leda till minskade intäkter för staten.
Utfasningen fungerar så att när man kommit upp i en viss inkomstnivå börjar staten ta tillbaka delar av jobbskatteavdraget. Du får alltså både betala den högre skatten på den extra inkomsten och betala tillbaka det jobbskatteavdrag du fått på det du tjänat tidigare. Detta gör faktiskt att marginalskatten blir lägre för dem som tjänar över drygt 123000 kronor i månaden eftersom staten då tagit tillbaka hela jobbskatteavdraget.
Men det är inte bara förändringarna i den statliga skatten som påverkar marginalskatten. I grunden finns kommunalskatten som alla betalar till den kommunala och regionala nivån. Där sker det också höjningar, men eftersom de sker i varje kommun för sig blir det inte riktigt samma debatt. För nästa år blir den genomsnittliga kommunalskatten rekordhöga 32,1 procent.
Marginalskatteproblemet behöver angripas. Den extra marginalskatten för dem som tjänar mellan 50000 och 123000 kronor är orimlig. Den stora utmaningen är dock att hålla tillbaka och helst sänka den skatt som drabbar alla – kommunalskatten. Det handlar dels om att uppmärksamma den smygande höjningen av de genomsnittliga kommunalskatterna och sätta stopp för de enkla regeringsutspelen som leder till ökade kostnader i kommunerna, men också att ge kommuner och regioner andra möjligheter att finansiera sin verksamhet. Det kan till exempel ske genom att de får möjlighet till andra skatteintäkter än från inkomstskatt. En liten början är den kommunala fastighetsavgiften, som visserligen fastställs nationellt, men där inkomsten går till kommunen, men betydligt fler vägar behövs.
