Signerat 18/1. Det fanns en tid då ledighet verkligen innebar att vara ledig, även för dem med tjänstemannayrken. Före mobiltelefonerna, framför allt före de smarta mobiltelefoner och de ständigt uppkopplade plattorna. Visst fanns de det som också då behövde vara tillgängliga även på sin ledighet, men då var det ofta tillfälligt, under någon form av beredskap. Möjligen med en personsökare och så fick man ta sig till den fasta telefonen.
Det betyder inte att det var bättre förr. Det var inte möjligt att på samma sätt göra jobbet hemma. Skulle det jobbas, behövde man ta sig till kontoret. För att delta i ett möte, var man tvungen att resa.
Det var inte bättre förr, men det var en betydligt tydligare uppdelning mellan arbete och fritid vilket skapade bättre förutsättningar för återhämtningen.
För många är det idag självklart att alltid vara tillgängliga. Även på semestern, lediga helger och kvällar kollar man e-posten och för en del innebär det att den där verkliga avkopplingen aldrig infinner sig. Detta ses som en möjlig förklaring till att många blir utbrända i sina jobba - framför allt när den ständiga tillgängligheten kopplas till krav från arbetsgivaren, uttalade eller outtalade.
Denna fråga diskuteras allt mer och är till exempel en av tre prioriterade frågor för Sveriges största fackförbund, Unionen, som organiserar tjänstemän inom den privata sektorn.
Problemen med ständig uppkoppling är inte bara en fråga för Sverige. I Frankrike skärptes nyligen lagstiftningen om ett resultat av debatten om det ständigt uppkopplade arbetslivet. De anställda har nu “rätt till nedkoppling”.
Det är viktigt att se att flexibiliteten både har för- och nackdelar. Den som skickar ett mejl är inte alltid chefen eller arbetsgivaren, det kan till exempel vara en kollega, kund, användare eller elev. För många fungerar det också alldeles utmärkt att med den större flexibiliteten - det ger en ökad kontroll över arbetet. Ett förbud att skicka mejl till någon efter klockan 18, skulle för de flesta nog leda till ännu mer stress.
Det behövs inte några ytterligare lagar, arbetsgivaren har redan ett tydligt ansvar i och med arbetsmiljölagen. Däremot behövs det en diskussionen på de arbetsplatser där det är aktuellt om hur förväntningarna på tillgänglighet ser ut. På en del större arbetsplatser krävs kanske till och med tydliga riktlinjer för vad som gäller.
Men det viktiga är att skapa en kultur som skapar acceptans och utrymme för återhämtning, både över dygnet och veckan. Där det är tydligt att möjligheten att regelbundet koppla ned och koppla av inte bara är bra för den enskilde medarbetare, utan faktiskt också leder till en mer effektiv arbetsplats.
