Gränslöst magplask av riksdagen

Att göra barnkonventionen till lag kan bli ett juridiskt magplask.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas. Det skrev Lagrådet när de sågade regeringens förslag om uppehållstillstånd för studerande ensamkommande. Lagen klubbades som bekant igenom, men om man tror att det var en engångsföreteelse att Lagrådet sågar regeringen kan man ägna sommarläsningen åt just Lagrådets uttalande kring diverse lagförslag.

I mitten av juni röstade en majoritet av riksdagen för regeringens förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. En seger för framförallt Socialdemokraterna som drivit på det länge. Tanken är naturligtvis god, men oavsett hur väl man vill barnens bästa är det huvudlöst att göra barnkonventionen till svensk lag.

ANNONS

Tanken med att göra barnkonventionen till lag är att stärka barnens rätt där man med större kraft ska kunna hävda barnperspektivet i svensk rättstillämpning. Att vara emot att inkorporera barnkonventionen i svensk lag behöver knappast betyda att man är motståndare till såväl barn som deras rättigheter. Läser man Lagrådets yttrande hamnar man i ytterligare en situation där partier - trots kritiken - väljer att rösta igenom ett kritiserat lagförslag.

Konventioner är utmärkta som någon form av grund att utgå från när nya lagar ska skrivas, men i allmänhet är utformade artiklar rätt usla som stöd för praktisk tillämpning. Att lagen går att tillämpa i praktiken torde vara a och o när man ska utforma en lag. Om inte riskerar vi att hamna i en situation där kritiserade lagförslag klubbas igenom för att sedan inte kunna tillämpas i praktiken.

I barnkonventionens fall är det en lag som är svår att se om den kan tillämpas i praktiken. Vad innebär det exempelvis att ha en meningsfull fritid, och vem blir skyldig om barnen inte har det? Är det staten, kommunerna eller landstingen som ska se till att lagen efterlevs? Ansvaret att tolka konventionstexterna läggs på de som jobbar närmast barnen, såsom skola och socialtjänst, samtidigt som domstolarna sedan ska fatta beslut om lagen har efterlevts.

ANNONS

Lagrådet menar att det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen, sedan låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning och därefter analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och ligga till grund för bedömningen om konventionen bör inkorporeras eller inte. Lagrådets kritik är mycket relevant och det är beklagligt att riksdagen ännu gång inte tagit till sig av deras kritik. När riksdagen inte följer Lagrådets kritik, utan oaktsamt klubbar igenom lagförslagen hamnar mer ansvar på exempelvis domstolar, socialtjänst eller skola. Det är helt förkastligt att de lägger så tungt beslutsfattande på tjänstemännen bara för att riksdagen inte förmår klubba igenom fungerande lagar.

Tanken med att inkorporera barnkonventionen i svensk lag är god, men när den inte tillför någonting är det bara meningslös symbolpolitik, och det har vi nog av redan.

Elin Larsson
Liberala Nyhetsbyrån
Elin Larsson
ANNONS