Gästkrönikan 20/1. Häktet i Halmstad kommer att läggas ner och under så mycket som fyra år kan Halland vara helt utan häkte. Att häktet i Halmstad sakande förutsättningarna att fortsätta var känt sedan tidigare och det är positivt att det kommer införas en mer permanent anläggning. Dock är fyra år en lång tid och det kommer också innebära att fler poliser tvingas till att köra buss till Göteborg eller Helsingborg istället för att förebygga brott. Nedläggningen av häktet påvisar också ett annat problem för Halland, vilket är bristen på statlig närvaro i länet.
Utöver situationen med häktet i Halmstad är det också värt att notera att Halland har av staten varit bortprioriterat. Halland är det län i Sverige som har störst underrepresentation när det gäller statliga jobb i relation till befolkningen och har även lägst andel av den kvalificerade arbetskraften i länet anställd inom staten. Den låga andelen kvalificerade arbetstillfällen inom statlig sektor i Halland är en betydande nackdel för länet, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor får oftare chefsjobb i offentlig sektor än i privat. Halland har därtill brist på högkvalificerade jobb lokalt, vilket särskilt missgynnar kvinnor. Under senare år har antalet statliga jobb i Halland dessutom minskat.
Vi är samtidigt ett län med en växande befolkning, stark ekonomisk expansion och jämförelsevis korta geografiska avstånd. Hallands långa vackra kust gör att trycket att etablera sig här är starkt. Vi utgör därmed ett gott varumärke och potentialen för en statlig myndighet i länet är stor.
Halland har goda förutsättningar att lyckas väl men det kommer krävas att vi kan locka till oss alla typer av jobb, både inom offentlig som privat sektor. Därför är det så sorgligt att se häktet i Halmstad läggas ned och inte förrän om kanske fyra år står ett nytt färdigt. Att så få statliga jobb har lokaliserats till Halland är klart en konkurrensnackdel. Den statlig närvaron i Halland bör ses över.
