Farliga budskap om stress

Att sprida skräckscenarion om hur mycket vi stressar och hur farligt detta är må vara socialt gångbart men har liten vetenskaplig grund.

ANNONS
|

Krönikan 2/2. ”Jag är så stressad” hör vi ständigt i möten i mataffären, med kollegorna på jobbet, på bussen in till skolan. Att vara stressad och beklaga sig över detta ger alltid medlidande, vi älskar att sprida den ena historien värre än den andra om hur farligt det moderna stressiga livet är för oss. De senaste veckorna har vi exempelvis kunnat läsa en stor artikelserie i en av landets största tidningar, Dagens Nyheter, om hur stress ”krymper hjärnan” och om hur vårt vardagliga ”livspussel” orsakar detta livshotande tillstånd.

Alla tider har sina orosmoment, är det inte häxors förbannelser och Gudarnas dom vi måste oroa oss för så ersätter vi det gärna med farlig strålning och nedbrytande stress. Faror som ständigt lurar i vår vardag och som vi inte kan komma åt, ett hot som inte går att ta på, lukta eller se.

ANNONS

Det skapar sociala koder, som det är fint att påpeka att stress är så farligt och att man minsann gör allt man kan för att stressa mindre. Det uppmuntras socialt att ta det lugnt och vara ”helt ledig”. Det är fint att oroa sig över sin stress och gå på andra om hur de borde jobba mindre, bry sig mindre, allt i kampen mot den onda stressen.

Problemet med dessa skräckscenarion är att de står på en skakig vetenskaplig grund. Forskare har vid en rad tillfällen slagit larm om att bilden som sprids i media, exempelvis om vad kortisol är för något, hur det påverkas av stress och hur det i sin tur påverkar vår hjärna, är direkt felaktig.

Tester på kortisol som gjorts på bland annat råttor ger ingen entydig bild av hur det påverkas av stress. Inte heller är uttalanden i stil med att ”hjärnan krymper” alls säkra för människor.

Vi måste vara försiktiga med att sprida uppfattningen om att en aktiv vardag leder till stress som i sin tur leder till allvarliga hälsoproblem. För många är psykisk ohälsa snarare en risk vid för lite social aktivitet och passivisering i exempelvis arbetslöshet. För särskilt äldre är stimulans och nya intryck en viktig del av att undvika sjukdomar som demens.

ANNONS

Människan har alltid problem att tampas med kopplat till hälsa och överlevnad, men vi har det bättre idag än vi någonsin haft det tidigare. Att ha många möten är milslångt ifrån stressen som det innebar att ätas av ett lejon eller dö av en lunginflammation.

Ett mer kritiskt och nyktert förhållningssätt, från både media, förebilder och i våra sociala sammanhang är därför önskvärt. Självklart finns det situationer i vårt liv som kan orsaka sådan stress att psykisk sjukdom uppstår, men det ligger inte i en vanlig aktiv vardag, snarare tvärt om. Istället tenderar de överdrivna budskapen i sig att skrämma upp människor och ta fokus från vad som är viktigt i livet, som tillfredsställelsen i en stimulerande tillvaro.

ANNONS