Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

EU bör kraftsamla kring huvudsyftet

Brexit kommer i längden ses som ett steg bort från det europeiska fredsprojektet.

Krönikan 25/10. Efter de två världskrigen sa alla att det aldrig skulle hända igen. Sedan nationalstatens bildande hade Europa fört det ena kriget efter det andra. Stormakten Sverige var under en period en av de aktörer som härjade som mest. Ingen tycktes riktigt kunna hålla sig ifrån att nalla på de andra ländernas territorium. Europa var präglat av krig, konflikt och stormaktsanspråk. Andra världskriget får ses som dess största och sista kulmen.


Hur skulle man bota ett Europa som förr eller senare tände nya gnistor? Botemedlet var samarbete och handel. Om vi blev för beroende av varandra skulle ingen tjäna på ytterligare ett krig. Därför skapades bland annat kol- och stålunionen och den ekonomiska gemenskapen. Fortsättningsvis utvecklades samarbetet till att bli den Europeiska Unionen, som de flesta europeiska länder i dag är en del av, vissa försöker även slita sig ifrån den.
År 2012 fick EU, Nobels fredspris, för sitt arbete att hålla fred i Europa. Berättigat om man bortser från kriget i Jugoslavien och nu i Ukraina. Gnistorna tänds fortfarande utanför gemenskapens gränser. Samtidigt vill mindre rika länder gladeligen bli en del av projektet som blandat annat bidrar med frihandel. Begreppet som inte är lika hippt i de rikare länderna. Nackdelarna av frihandel, fri rörlighet och ekonomisk gemenskap lyfts fram oftare än fördelarna.


Under Storbritanniens EU-folkomröstning centrerades diskussionen kring invandringens och frihandelns nackdelar. ”Our jobs are moving overseas!” eller ”Bulgarian’s are taking our jobs!” var vanliga argument som lyftes av Brexitförespråkare. Debatten handlade främst om de kortsiktiga, sakpolitiska frågorna i EU-medlemskapet. Det saknades ett tillräckligt stort fokus på vad EU är, och bör vara i grunden: ett projekt för fred, frihet och samarbete. För ett enat Europa som har gått vidare från krig och konflikt.


Storbritannien var ett av de största medlemsländerna och har nu valt att lämna unionen. Brexit kommer i längden ses som ett steg bort från det europeiska fredsprojektet. Även om det för britterna främst handlade om immigration och ekonomi. Minnet är sålunda till och med kort för andra världskrigets vinnare.


Parallellt med de pågående Brexitförhandlingarna har EU-kommissionen släppt en vitbok om vilken riktning unionen ska ta i framtiden. Det finns enligt dem fem olika vägar. Sammanfattat är det antingen att EU gör mer eller mindre än vad unionen gör i dag.
Ett smalare, men vassare EU kanske kan ge unionen en välbehövlig skjuts i rätt riktning. Det är det politiska tjafset i onödighetens periferi, så som snusförbud, som lätt får EU-motståndet att växa. Därför kan det vara på sin plats med en kraftsamling kring det huvudsakliga och välbehövliga syftet: freden, demokratin och friheten. Kanske är det detta som gör att inga fler gnistor tänds i framtidens Europa.
Linnea Hylén

MEST LÄST