En annan typ av hijabuppror

Kvinnorna i Iran kan inte vänta på när det går att vinna politiska poänger på deras kamp.

ANNONS
|

Minns ni hijabupproret? Den tid för några år sedan då politiska ledare la ut bilder på sig själva i slöja för att uttrycka sitt stöd till de kvinnor i Sverige som bar hijab, och diskriminerades på grund av det. I Iran pågår just nu en annan typ utav hijabuppror, det uppror där vanliga kvinnor tar av sig den påtvingade slöjan och går öppet på gatorna trots risken att såväl gripas som att hamna i fängelse. Inte bara det, de gör det trots risken att öppet bespottas och misshandlas av såväl män som kvinnor mitt på ljusa dagen. Trots detta mod, denna outtröttliga ihärdighet, så är det ingen politiker som hittills lagt upp en enda selfie, eller ens text, till stöd för de iranska kvinnornas kamp och till stöd för rätten att inte bära slöja. Varför är det så?

ANNONS

Sverige är ett sekulärt land och vi identifierar oss ofta som öppna, toleranta och välkomnande. Vi är också försiktiga, näst intill rädda, att ge uttryck för något som skulle kunna tolkas som om vi var eller tyckte annat. Det som vi inte tänker på är att vår tystnad och ovilja att tala om öppenhetens baksida kostar en annan medmänniskas liv och frihet.

Kvinnorna i Iran är egentligen bara toppen av isberget. För inte så länge sedan vägrade våra politiska ledare ens längst ut på högerkanten att tala om hedersförtrycket, som varje år skördar människors liv i Sverige. Nu är det ett annat ljud i pipan, inte för att politikerna plötsligt insett det verkliga hotet mot det egna livet som hedersförtrycket innebär utan för att det i dag går att vinna politiska poänger på ämnet. Det är inte annat än förkastligt, och ett hot mot människors frihet, trygghet och rättighet.

Kvinnorna i Iran kan inte vänta på när det går att vinna politiska poänger på deras kamp. Världens ledare och våra egna politiker här i Sverige måste aktivt och kraftfullt agera och markera för deras rätt att slänga huvudduken åt fanders. Först då kan deras hijabselfie faktiskt betyda något, och inte bara vara ett slag i ansiktet på de miljoner kvinnor som varje dag kämpar för sin rätt till frihet, trygghet och värdighet.

ANNONS
ANNONS