Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

CENTERSTC384MMA-2015
Fredrick FederleyFoto: Pontus Lundahl / TT Bild: Pontus Lundahl/TT

Är 2018 nödens år?

Vi behöver lindra den katastrof som jordbruket och svenska jordbrukare nu är inne i.

Samtidigt som mängder av svenskar har varit snabba att njuta och proklamera sin kärlek till vädret 2018 så ser en annan del av Sverige den väldiga krisen. 2018 är en hemsk vädersommar för Sveriges lantbrukare. Det tog en stund innan media snabbade upp problemen, men nu sakteligen fylls spaltmeter med information och vittnesmål om den nöd som Sverige faktiskt befinner sig i. Men vadå nöd, tänker du kanske? ”Det är torrt och jag har läst att det finns ont om foder, men det är ingen nöd och katastrof – väl”?

Nej inte om du är konsument. Tack vare EU, globalisering och den gemensamma jordbrukspolitiken så kommer vi inte att svälta i höst.

Förr hade en liknande torka fått fruktansvärda resultat för hela den svenska befolkningen. Vuxna och barn hade tagit skada. Många hade antagligen dött. Mer näringsfattig mat hade serverats i väntan på att vintern skulle släppa och de första produkterna skulle ge hoppet åter. Allt fler hade packat kofferten och sålt vad man hade för att bege sig till andra länder.

Detta låter ju som en ganska overklig händelse nu i juli 2018 och vi lär inte se så mycket av detta i vår sida av världen. Men den som lever av det som nu är sönderbrända åkrar och uttorkade betesmarker märker nödens år tydligt.

Flera lantbruksföretag riskerar att gå under och kostnaden för torkan lär bli mer än tre miljarder kronor. Intäkter uteblir. Djur skickas till nödslakt för att det inte finns något foder. Familjer krossas och gamla gårdar går ur händerna på generationer av bönder. Det är här vi är idag.

Men bra saker har ändå hänt under de senaste dagarna. Vi måste se till att köpa svenskt kött och stödja bönderna och därför är det glädjande att Katrineholms kommun stödköper kött från lokala leverantörer. I Flen finns förslag om att kommunen ska sluta klippa vissa gräsytor och upplåta det som finns till djurhållare. Krav ändrar tillfälligt reglerna så att även icke-kravfoder får ges till djuren på grund av torkan, utan att certifieringen försvinner.

Vi behöver lindra den katastrof som jordbruket och svenska jordbrukare nu är inne i. EU har en stor roll att spela för att lindra situationen för de drabbade. Jag har själv skrivit till EU-kommissionen och begärt att frågan om torkan kommer upp på nästa ministerråd. Jag har också bett att de stödsystem som finns tas till maximalt nyttjande. I slutänden är det för att du som konsument i vinter, nästa år och året efter ska slippa känna av konsekvenserna av nödens år.

Tack vare globaliseringen och EU:s inre marknad så skyddas vi konsumenter nu mot svält. Men vårt beroende av andra blir väldigt tydligt i spåren av torkan. I framtiden måste vi kunna hantera effekterna en torka även om transport och logistik satts ur spel på grund av kris. Det är minst sagt läge nu att se över systemen för livsmedelsförsörjning i händelse av kris.

MEST LÄST