Heijlska villan. En av många anrika byggnader som väckt känslor i Varberg.
Heijlska villan. En av många anrika byggnader som väckt känslor i Varberg.

Tag ansvar för kommande generationer

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
|

Varberg. När byggnadsnämndens ordförande (C) uttalar att man ”inte är där än”, som svar på ett förslag från oppositionen (S), när det gäller att tillskapa en antikvariekompetens i Varbergs kommun, uttalar han sig inte utifrån kunskap och omvärldsanalys utan utifrån en önskan. Man önskar inte ha en kulturmiljökompetens; man vill inte ha något ”grus i maskineriet”, utan vill fortsatt ödelägga gamla hus och utarma stadsmiljöer till fromma för en förtätad (och förfulad) innerstad. En antikvarisk kompetens i den kommunala förvaltningen uppfattas som hindrande, dvs någon som slår vakt om de kulturhistoriska värdena i bebyggelsen och innerstaden.

Jag skriver av egen erfarenhet; ingen har inblick i den ”moderna” kulturmiljövården i Halland som jag. Mellan åren 1976 och 1992 arbetade jag inom länsmuseet och det som nu heter Kulturmiljö Halland och var extern kulturmiljökompetens åt kommunerna. Vi stöttade kommunerna i mycket, inte minst i att ta fram kulturmiljöunderlag för innerstäder och kulturmiljöprogram som underlag för de kommunala översiktsplanerna. Vi var remissinstans för detalj- och översiktsplaner och, mer sällan, i bygglovsärenden. Gott nog. Men vi var externa…

ANNONS

Jag har också följt utvecklingen sedan Kungsbacka kommun inrättade sin egen antikvarie i början av 90-talet och sett hur mycket denne uträttat – på plats inom den kommunala förvaltningen med förankring i en kommunal nämnd, i Kungsbackas fall Kulturnämnden. Denna insats går inte att jämföra med den som en extern part, som länsmuseet/Kulturmiljö Halland, kan uträtta. Genomslagskraften och påverkansmöjligheten blir oändligt mycket större när man är en del av den kommunala förvaltningen och den politiska processen. Skillnaden är betydande. Som intern är man proaktiv, som extern reaktiv; det gör skillnad!

Jag är fullständigt övertygad om att den kompetens som Kulturmiljö Halland har och den kritik man på senare år framfört i många sammanhang – minns Heijlska men det finns tyvärr mycket, mycket mer – hade fått en helt annan genomslagskraft och tyngd om man från början varit deltagande i den interna processen och haft en förankring i en kommunal förvaltning och nämnd.

Tyvärr är det så, att den riksintressanta, nationellt värdefulla kulturmiljön Varbergs innerstad sedan 1980-talet, trots Kulturmiljö Halland, förvanskats och utarmats på ett sätt som enligt min mening inte har sin motsvarighet i länet. Det har länge saknats antikvarisk kompetens i den kommunala förvaltningen!

När den borgerliga majoriteten i Varberg avfärdar frågan om att tillskapa en kulturhistorisk/antikvarisk kompetens i den kommunala förvaltningen med ”att vi inte är där än”, kan det bara tolkas som att man inte VILL ha någon i den kommunala förvaltningen som värnar de kulturhistoriska värdena i staden och dess bebyggelse. All annan retorik blir bara enfaldig, för att inte säga cynisk.

ANNONS

Nej, gör rätt, gör om! Inrätta en kommunantikvarie i Varbergs kommun! Det är inte för tidigt, det är snarare i så fall för sent – men det är, tack och lov, aldrig för sent att göra rätt och rätta till. Det som redan är förstört kan inte återställas men man kan förhindra ytterligare skador.

”Fixa kommunantikvarie” (HN:s ledare 19 januari)! För framtiden och för kommande generationer. Och gör det till en valfråga!

Mats Folkesson

antikvarie vid Hallands länsmuseer 1976-92, vid länsstyrelsen 1992-2013 (länsantikvarie 1996-2011)

ANNONS