Ledare 16/3. Att balans i budgeten får gå före barnens bästa är inte unikt för Falkenberg. Men det sägs ovanligt tydligt i kommunstyrelsens avslag på KD:s motion om maxtak i förskolan.
”Om motionens förslag om maxtak i barngrupperna förverkligas är en negativ budgetavvikelse att vänta” konstaterar förvaltningen i sin ekonomiska analys.
Den analysen finns inga skäl att betvivla. Det är ju ingen hemlighet att god kvalitet kostar pengar. Däremot lämnar förvaltningens resonemang en del att önska. Det är uppenbart att Skolverkets direktiv om optimal gruppstorlek betraktas som riktmärken att runda vid behov – och behovet kan exempelvis vara att förtäta befintliga grupper när utbyggnaden inte går fort nog.
Hur nöjd är Georgia Ferris (KD) med det svaret på sin motion – som cirkulerat i det lokalpolitiska systemet ända sedan 2014?
– Att motionsbehandling tar tid kan vara irriterande. Men vi ser att vår motion har fått effekt, att BUN jobbat aktivt. Och arbetet har lett i den riktning vi tänkte.
Något maxtak blev det dock inte, av det slag som även Barnombudsmannen krävt.
– Det är ju en kompromiss och detta var det bästa förslaget vi kunde få alla att skriva under på, säger Georgia Ferris.
Ett diplomatiskt svar från en majoritetspartner som just fått tummen ned. Men djävulen gömmer sig som bekant i detaljerna. Att man ”arbetar för att uppfylla Skolverkets riktlinjer” är ingen garanti mot att grupper inte sväller om Falkenbergs barnfamiljer blir fler och större. Enligt Liberalerna är det dit kommunen är på väg, att döma av partiets insändare i HN nyligen.
Det genomsnitt om 17 barn som man pratat om under mandatperioden må vara steg i rätt riktning – men det är fortfarande att överskrida Skolverkets riktmärke. (9-15 i grupper för de äldre förskolebarnen.) Och när nämnden uttrycker att ”ambitionsnivån ska vara att grupperna ej överstiger 20 barn” är man ute på ett kraftigt sluttande plan.
Personalens kompetens är ju ändå viktigast, försvarar sig förvaltningen. Det är en förklaring som upprepats till leda. Självfallet spelar det roll om lokalerna är lämpliga, skolgården stor och trevlig och personalen kompetent. Men faktum kvarstår, för stora grupper är i sig en hälsorisk för små barn!
Skolverkets riktmärken, som förr kallades allmänna råd, är inte tagna ur luften. De är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. Det finns klara bevis på att små barns utveckling påverkas negativt av att tvingas ha relationer till fler andra människor än de klarar av. Stora grupper leder till höjda ljudnivåer, mer stress och ökad konfliktrisk.
Barns hjärnor har inte förändrats sedan 1990, när genomsnittsgruppen var 13,8 barn.
Däremot börjar barn på förskola i tidigare ålder och deras vistelsetider har ökat. Och vi vet att förskollärarna upplever att arbetsmiljön har blivit tuffare.Lärarfackets medlemsundersökning i Falkenberg förra året visade att många förskollärare upplevde jobbet som så stressigt att de gått ner i arbetstid för att orka. Om vuxna individer, med fullt utvecklade hjärnor, upplever arbetsmiljön på det viset – hur tror ni barnen påverkas?
När budgetmedlen skall fördelas och förvaltningen pekar på att minskade barngrupper kostar pengar, inse att en ännu dyrare restnota kan dölja sig bland siffrorna. En restnota som kan komma i form av ökad psykisk ohälsa bland unga.
