En sak svenskar generellt har svårt att erkänna om oss själva är det faktum att vi är så extrema. Svenska uppfattningar om alltifrån när det är lämpligt med betyg i skolan till vilken mat som är bäst att äta är ofta väldigt annorlunda och avvikande från stora delar av resten av världen. Det gäller även vissa av våra grannar i Europa. Ofta står vi ut på skalan i vår progressiva syn på sociala frågor, men vi har även vissa andra unika egenskaper som land som gör att vi har en annorlunda syn i miljöfrågor.
Detta verkar vara något många svenskar fortfarande inte tänker på, varför vi kan vara lite naiva i vår syn på samverkan med andra länder och vad man bör och inte bör låta överstatliga institutioner bestämma om.
Inom EU har detta varit tydligt de senaste veckorna i just miljöfrågorna. Många svenskar skulle nog spontant vara rätt positiva till att fler miljöfrågor styrs globalt, för tanken i sig är ju klok. Miljön måste lösas gemensamt så låt oss ge fler överstatliga aktörer makten över dem.
Men problemet uppstår när andra länder kanske inte alls vill gå lika långt som vi vill och försöker tvinga oss att backa. Eller när de vill gå för långt i frågor som för svensk miljö inte är ett problem.
Inte mindre än tre frågor med denna problematik har varit upp i EU-parlamentet på olika sätt nyligen. En omröstning om skogsbruk avgjordes för några veckor sedan, förhandlingar pågår just nu om nya regler för ekologisk odling, vad som ska räknas in och vilka regler som ska gälla. Och slutligen så röstade miljöutskottet förra veckan om biobränslen och vad som ska räknas som förnybart i trafiken.
Alla dessa har varit problematiska för Sverige på olika sätt, i skogsfrågor försöker länder som i princip inte har någon egen skog alls kvar få in hårda regleringar samtidigt som Sverige inte alls har samma problem. I frågan om ekologisk odling reagerade många miljöorganisationer på att de nya föreslagna reglerna kommer göra det svårt att få fram utsäde. I biobränslefrågan har miljöutskottet nu röstat igenom en reglering som kommer innebär att många nya intressanta alternativ, som tallolja från skogen, inte ska få räknas som ”fossilfritt”. Något som flera svenska parlamentariker reagerat ilsket på.
Vi svenskar måste ta detta i beaktande, internationella samarbeten ska ske med försiktighet, annars är risken att andra länder tvingar oss att bli mindre progressiva än vi själva vill vara, eftersom resten av världen ofta har andra värderingar. Samtidigt som vi bör fortsätta försöka påverka måste vi få behålla ett visst mått av självständighet.
