Snart är det dags igen. Besked från pensionsmyndigheten, det så kallade orangea kuvertet, är på väg ut till nästan sex miljoner svenskar. Innehållet kan säkert bli en besvikelse för många. Men det är viktigt att tänka på att det besked som ges i det orangea kuvertet för de flesta bara är en del av den pension de kommer att få. Under förutsättning att man har rätt arbetsgivare kan man även se fram emot en tjänstepension och många har dessutom ett eget pensionssparande.
Det kan verka krångligt detta med hur mycket man får i pension, men det hela är egentligen rätt enkelt. Någon måste jobba ihop till pensionen. Det betyder endera att du själv måste avstå från pengar idag och spara dem till de år då du ska leva som pensionär, eller så måste de som arbetar i framtiden avstå en del av vad de tjänar för att betala till din pension.
Så är det också för dem som har pension idag. Den största delen av pensionsutbetalningarna kommer från de inbetalningar till pensionssystemet som görs av dem som arbetar nu.
De som jobbar nu betalar alltså inte i huvudsak till den egna pensionen, utan uppfyller de löften som tidigare generationer givit till dagens pensionärer. I och med det nya pensionssystemet går dock en liten del av inbetalningarna till premiepensionen, som investeras för att betalas ut som framtida pension. Däremot tjänar de som arbetar idag in pensionsförmåner som berättigar till pension i framtiden, som då alltså ska betalas av dem som kommer att vara yrkesverksamma då.
När vi lever längre ska de pengar som vi satt av under vår yrkesverksamma tid, och de förmåner som vi tjänat in, räcka längre. Den summa som ska betalas ut blir därmed lägre per år. Ett sätt att hantera detta är att höja pensionsåldern. Det är inte orimligt. Under pensionssystemets första sex decennier var den allmänna pensionsåldern 67 år. Dock lyckades vissa grupper förhandla sig till en tidigare pensionsålder, 65 år. Detta ledde till krav, inte minst från Centerpartiet, om en sänkt allmän pensionsålder till 65 år. Den genomfördes 1976. Sedan dess har är pensionsåldern blivit mer flytande, men det är tydligt att strävan är att höja åldern då vi går i pension.
Alternativet till denna utveckling med högre faktiskt pensionsålder är att var och en får lägre pension per år eller att de som arbetar betalar en större del av sina inkomster till dagens pensionärer. Med tanke på att en allt äldre befolkning också kommer att kräva ökade behov av välfärdstjänster, är det knappast en långsiktigt framkomlig väg.
Detta visar också att det är viktigt att det faktiskt finns tillräckligt många i yrkesverksam ålder som arbetar också i framtiden. För någon måste jobba ihop till våra framtida pensioner, och det lilla som de som är yrkesverksamma idag har sparat ihop kommer inte att räcka långt.
