Det börjar höras irriterade röster, inte minst ute i kommunerna, om att regeringen försöker detaljstyra allt mer av verksamheten genom att öka andelen riktade statsbidrag. Särskilt inom skolans område. Trots att de flesta av riksdagens partier säger att de riktade statsbidragen skall bli färre till förmån för de generella så är verkligheten en annan.
Det finns nu över 140 riktade statsbidrag som kommuner och landsting skall hantera. I den senaste budgeten tillkom ytterligare drygt tio specialriktade statsbidrag. ”Det är inte ovanligt att de omkring 65 riktade statsbidragen på skolans område på olika sätt sysselsätter ett tiotal administratörer i en medelstor kommun, resurser som annars kunnat användas till att höja kvaliteten i förskolor och skolor”. Det skriver samtliga partiföreträdare i SKL:s, Sveriges kommuners och landstings, arbetsutskott på DN Debatt (11/10). En ovanligt skarp markering.
Man kan förstå att det är frestande att leka jultomte och komma med en påse pengar till någon behjärtansvärd insats som kommunerna själva kanske inte anser att de har råd med. Eller som de helt enkelt själva har prioriterat bort eller löser på något annat sätt än det regeringen tycker att man skall göra. Regeringen misstror sina kollegor ute i kommuner och landsting.
Ett av de största problemen med de specialriktade statsbidragen är att de för det mesta inte är långsiktiga. De ges för ett år eller kanske två. ”När de specialdestinerade statsbidragen upphör har vi ofta inte möjlighet att fortsätta med verksamheten”, skrev häromdagen en av undertecknarna av debattartikeln, Carola Gunnarsson (C), på sin Facebook-sida. Prioritering av verksamheten hamnar i Stockholm istället för i den egna kommunen anser hon. ”Det kan inte vara rimligt!” skrev hon vidare.
Sverige ser olika ut i olika regioner, kommuner och stadsdelar. Och bygger på kommunalt självstyre. Det försöker debattörerna från SKL slå fast. ”När staten istället skickar pengar som måste användas för just ett ändamål med detaljerade villkor, så innebär det alldeles för ofta att pengar inte styrs efter behov, utan efter opinionsmässiga vindar”, skriver de. Ett klokt påpekande när det är mindre än ett år kvar till nästa val.
